Bibelstudium | +Sören Dalevi
Matteusevangeliet på sju dagar
D
e fyra evangelierna är vår kulturs viktigaste böcker. De är viktiga inte bara för att förstå vår kristna tro; evangeliernas betydelse för den europeiska kulturen, de europeiska språken och den europeiska historien är så stor att den är omöjlig att överskatta. Det är genom evangelierna vi får berättelserna om och budskapet från Jesus. Trots att denne man aldrig reste längre än 30 mil från sitt hem, trots att han aldrig skrev någon bok och trots att han växte upp som en obetydlig snickare i en perifer och avlägsen del av det romerska imperiet, kom han att för alltid förändra världen. Vid sin död runt år 30 hade han inte ens 20 trogna efterföljare, 350 år senare var de 30 miljoner. Hur var det möjligt? En sak är klar: utan de böcker som vi idag kallar evangelier hade det inte lyckats. Du är med andra ord på väg att läsa en bok som påverkat vårt samhälle på ett mycket omvälvande sätt. Det är dock ett faktum att fornkyrkan valde att ge oss fyra evangelier och inte ett. Hade vi fått ett enda evangelium hade det på många sätt varit enklare. Vi hade till exempel sluppit motsägelser och olika uppgifter. Vad var till exempel de sista orden Jesus sa på korset? Var det, såsom Markus berättar, Eloi, eloi, lema sabachtani, ”Min
80
Korsväg 1 | 2021
Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?” (Mark 15:34), eller var det som Matteus säger, Eli, Eli, lema sabachtani, ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig” (Matt 27:46). Skillnaden är en bokstav: Eloi hos Markus, Eli hos Matteus. Anledningen till Matteus rättelse är versen direkt efter, där några tror att Jesus ropar på profeten Elia, och då är formen Eli mer trolig. Men Lukas ger oss helt andra slutord från Jesus, ”Fader, i dina händer lämnar jag min ande” (Luk 23:46), medan Johannes ger oss: ”Det är fullbordat” (Joh 19:30). I Jesusfilmer brukar man i normalfallet lösa detta genom att låta Jesus säga allt detta i följd. Men poängen är: det ligger en styrka i att vi fick just fyra evangelier, och inte ett. Evangeliernas mångfald är ett budskap i sig, som vi ibland tenderar att bortse ifrån eftersom vissa av oss tycker att avvikelser och skillnader är till för att släta över. Kristendomens tidiga kritiker var inte sena att påpeka motsägelserna. Förutom den romerska statens förföljelser hade de kristna även det intellektuella etablissemanget emot sig. Riksfilosofen Celsus kallade kort och gott kristendomen för ”en religion för dumma”. Men kristendomen blev framgångsrik trots detta motstånd. Det
