Bibeln, musiken och den mänskliga ambivalensen Vad är kopplingen mellan Bibeln och populärmusiken? Varför anas dess texter i och mellan raderna på så många rock- och poplåtar?
S
tockholm i januari 1985. Irländska U2, idag ett av världens största rockband, spelar på Johanneshovs Isstadion. Som sista extranummer spelas låten ”40”, bandets tolkning av psalm 40 i Psaltaren i Bibeln: I waited patiently for the Lord He inclined and heard my cry He brought me up out of the pit Out of the mire and clay I will sing, sing a new song
Sångaren Bono får med sig publiken i refrängen. Efter en stund lämnar U2 scenen, men vi i publiken fortsätter sjunga. ”How long to sing this song...” Om och om igen, sången växer sig allt starkare i publikhavet. När bandmedlem54
Korsväg 3 | 2020
marna så småningom kommer tillbaka är det de som faller in i vår sång och inte tvärtom. När de slutligen lämnar scenen för gott, ljuder fortfarande allsången: ”How long …” Det märkliga är att sången fortsätter medan publiken lämnar arenan. På tunnelbaneperrongen vid Gullmarsplan i den kyliga kvällen är jag omgiven av för mig okända människor som tillsammans sjunger: ”How long to sing this song …” På tåget in till T-centralen fortsätter sången. Stämningen är uppsluppen men innerlig. De flesta av dessa rockälskare har säkert ingen aning om sångens bibliska ursprung. Men vi delar alla en stark upplevelse. När jag fick en fråga om att skriva om Bibeln i populärmusiken, gjorde sig den här upplevelsen än en gång påmind. Drygt 35 år
