Livet handlar om att våga lyssna Är det ett svaghetstecken att börja läsa Bibeln när man varvar ner från det ”riktiga livet”? Nej, det är tvärt om säger bibelläsare i Färgelanda. Med livserfarenheterna kommer insikten att livet inte bara handlar om att jaga drömmar och uppnå mål.
I
nbäddad i lummig grönska, uppe på en höjd, ligger Färgelanda kyrka. I Dalsland, i Karlstads stift. Församlingshemmet är stort och luftigt, det är den gamla prästgården som förvandlats. 1868 började en ny kyrka byggas, den gamla, en medeltida stenkyrka, hade blivit för liten. Men den gamla dopfunten av täljsten från 1200-talet behöll man. Uppemot sextio frivilliga församlingsbor hjälpte till att bygga den nya kyrkan, endast en handfull var anställd personal. Ett arv av frivilligas hängivenhet, som dagens församlingsbor förvaltar. Bland annat i den bibelgrupp som funnits nu i många år. Innan coronapandemin ställde allt på ända samlades sexton intresserade kvinnor och män regelbundet varannan vecka till samtal ledda av komminister Maria Reschke. Gruppen läser valda delar ur Bibeln och sen
diskuterar de. Vad betydde det då? Vad betyder det idag? Apostlagärningarna är den senaste boken och den avhandlades förstås med karta. När de läste Ruths bok funderade de på om gruppens Ruth påminner om Bibelns Ruth. – Jo, men det stämmer. Bibelns Ruth är en vän kvinna, som har omsorg om andra, funderar gruppen. Och det passar på vår Ruth. Din
62
Korsväg 3 | 2020
pappa var ju präst, så han visste nog vad han gjorde när han valde ditt namn. Samtalet flyter lätt vid kaffebordet. De fyra kvinnorna som har kommit för samtal med avstånd i coronatid, känner varandra ganska väl vid det här laget. Frågan om hur de skulle beskriva Bibeln för någon som inte vet något alls om den, blir en ny tanke att grubbla över. – Jag skulle nog börja med att berätta om skapelseberättelsen, säger Ruth Edner. Och att det verkar som om Bibelns folk hade en så nära kontakt med Gud jämfört med idag. ”Herren sade”, ”Herren uppenbarade” står det ju ofta, på ett sätt som vi inte alls pratar idag. – Jag tänker att Bibeln är ett rättesnöre, säger den nyaste medlemmen i gruppen, Else-Marie Wigselius. Jag tar till mig det som fungerar för mig själv. Men man blir ju aldrig färdig med Bibeln, jag vill hela tiden veta mer. Det är 1,5 år sedan Else-Marie började sin
regelbundna bibelläsning, innan dess hade hon inte alls läst Bibeln. Men hon gick till kyrkan och så började hon intressera sig för Bibeln allt mer. Nu har hon redan hunnit med att läsa hela Bibeln och är på gång för en andra genomläsning. Hon har en studieplan hon följer. – Av nyfikenhet vill jag läsa allt, inte bara
