kan hålla samman de olika perspektiven så hjälper det oss att få en helhet i vårt sätt att tänka kring och bemöta barnen. Barnets liv, liksom människans liv, är komplext och kan inte förstås endast ur en enda vinkel. Barnen är fullt ut mänskliga, men också under utveckling och i behov av vägledning. Barnen är gåvor från Gud, men också kapabla till onda handlingar. Barnen är förebilder för oss, men också i behov av vår omsorg och vårt skydd. Bibeln talar ofta om barn och bilden är som vi sett mångfasetterad. Som med så mycket annat i Bibeln behöver vi läsa många olika texter och hålla ihop flera olika perspektiv för att landa så nära den bibliska tron som möjligt. När vi nu går vidare och ser på den mer begränsade frågan om barnets frälsning blir det naturligt att fokus hamnar på ett par av perspektiven: barnet som Guds avbild, barnet som syndare och barnet i behov av vägledning. Men det betyder inte att vår syn på barnet som sådant bör begränsas till dessa perspektiv. Just därför väljer jag att i inledningen ge denna bredare bild.
Vad är frälsning? I en sådan här framställning är det bra att inledningsvis också försöka ringa in vad vi menar med frälsning. Inte för att ge en uttömmande definition utan mer för att skapa förståelse för det som sedan sägs. Frågan om vad frälsning är har många dimensioner som vi ska se i det här kapitlet. Det nytestamentliga ordet för ”frälsa” (sozein) betyder att rädda och användes bland annat när man talade om att bli räddad från krig, sjukdom eller annan fara. Att vara frälst är därför att vara räddad. Räddad från synd, död och ondska. Räddad till liv, frid och gemenskap med Gud. I ordet ”frälsa” ligger också innebörden att bevara eller beskydda. Tittar man på den gammaltestamentliga betydelsen så har ordet innebörden av att befria från svårighet och föra någon ut i ett tillstånd av frid, frihet och ro. På detta sätt hamnar betydelsen nära det hebreiska ordet ”shalom”, vilket står för allt det goda Gud vill ge; hälsa, frid, fred, trygghet, ro, välgång, osv.. Centralt för den bibliska förståelsen av frälsning är också att Jesus är Frälsaren. Hans död och uppståndelse är avgörande för vår frälsning och därför finns det bara en enda Frälsare. Den som tillhör Jesus är den som är frälst. Namnet Jesus betyder just frälsare. I Nya Testamentet ligger innebörden i frälsning nära flera andra uttryck. Att vara ”frälst” är att ”leva” i Guds rike”, att leva ”i Kristus”, att vara ett ”Guds barn”. Begreppen går i varandra och förstärker varandra. Men mer om detta senare.
100
