gemenskap,311 kan det nu också vara möjligt att utifrån denna diskussion fundera kring hur en början på en pentekostal familjeteologi kan se ut?
“Löftets barn”: Lukas ansatser till en familjeteologi För att börja tackla denna uppgift, tänker jag gå tillbaka från de tidiga apostoliska erfarenheterna till skildringen av Kristus i vars efterföljd de gick. I Lukas evangelium har vi ett antal hänvisningar till medlemmar i hushåll som har initierade pentekostala trosuppfattningar och praktiker. Att arbeta med Lukas i dessa frågor kommer att hjälpa oss att uppnå åtminstone tre relaterade syften. Först kommer det att hjälpa oss att navigera vidare i den hermeneutiska cirkeln genom att läsa om berättelsen om pingstdagen i ljuset av Kristi liv, vilket ju föregick densamma såväl historiskt som i Lukas skrifter. På detta sätt kan vi se hur den tidiga kristna erfarenheten, som “trons hushåll”, kan ha tillämpat och möjligen också utvidgat Jesu undervisning om familjen.312 För det andra, som vi kommer att se, finns det ett antal “hårda” Jesus-ord om familjen som har internaliserats i pentekostal fromhet. Att arbeta med Lukas i denna fråga kommer att ge en möjlighet för pentekostala forskare att kritiskt granska inte bara sina egna övertygelser och praktiker utan även sin hermeneutiska känsla eller sensitivitet. Slutligen, eftersom Bibeln inte ger någon systematisk presentation av familjeteologi, kommer naturligtvis varje försök att skissa på konturerna av en pentekostal syn i dessa frågor bygga på ad hoc-lösningar. Mitt eget angreppssätt är därför att gräva särskilt i Jesu läror, för att skissa på ett ramverk för hur vi skall tänka teologiskt kring familjen i ljuset av det eskatologiska och pentekostala utgjutandet av Anden över allt kött. Vi får en vink om familjens betydelse i Kristi liv genom Petrus förkunnelse (som den framställs i Apostlagärningarna) till folkmassan om att löftet var för deras “barn och alla andra”. Detta refererar givetvis till en försäkran om syndernas förlåtelse och löftet om Andens gåva. Närmare bestämt är detta en garanti från Gud Fader själv, ursprungligen och vagt given till förfäderna (särskilt till Abraham) i Israel (Luk 1:55 och 1:72), 311 Exempelvis V.-M. Kärkkäinen, Toward a Pneumatological Theology: Pentecostal and Ecumenical Perspectives on Ecclesiology, Soteriology, and Theology of Mission (red. A. Yong; Lanham, MD: University Press of America, 2002), och Kärkkäinen, An Introduction to Ecclesiology: Ecumenical, Historical, and Global Perspectives (Grand Rapids, MI: Baker Academic, 2002), s. 72–74. 312 Se även inledningen till min bok Who Is the Holy Spirit, där jag förklarar mer om denna strategi att läsa Lukas berättelse om Jesus utifrån den apostoliska och tidiga kristna erfarenheten.
167
