barn vara de första att yttra sig.106 Därefter fick man åldersvis ge bidrag till samtalet. Predikanten tog in de synpunkter som kom fram och gav utifrån det den bibliska undervisningen. Detta innebär att gudstjänsten för barn och ungdomar var en självklar gemenskap som alla bidrog till. Där blev barnen bekräftade av äldre och respekterade genom att de blev lyssnad till, samtidigt som de själva fick lära sig lyssna till andra. I senare judisk tradition är bruket känt, att ge barn godis för att känna sötman av Guds ord. Bakgrunden är Ords 22:6 som lyder ”Led den unge in på den väg han bör gå, så följer han den även som gammal”. Vidare heter det: ”Ät honung, min son, det är gott, jungfruhonung är söt för tungan” (Ords 24:13). Första skoldagen, som en introduktion i studierna, fick barnen en sked honung för att få smak på Skriften och studiet.107 Det kan vara värt att påminna om att uttrycket ”den väg han bör gå” på hebreiska lyder ’lär ett barn i överensstämmelse med dess (barnets) väg’. Alltså, varje barn har sin egen väg att gå. Herren har en individuell plan för varje människa.
Summering och reflektion Vad kan vi ta med oss från Bibelns värld till vår tid? För det första att människan är skapad till Guds avbild. Därmed har hon oinskränkt värde. Detta gäller alla åldrar — barnen inkluderade. Barnen har sin egen integritet. Jesus förklarade att barnen tillhör Guds rike. Lika självklart som att barn var en del av synagogans gudstjänst i bönen och läsningen av Bibeln, lika självklart inkluderades de i den urkristna gemenskapen. Men det var inte aktuellt med dop så länge medvetenhet saknades. För det andra kan man se att föräldrarna i hemmet hjälpte sina barn att få regelbundna andaktsvanor med bibelläsning och bön. Barnen på Jesu tid lärde sig att umgås med Bibeln. Den nytestamentliga gudstjänsten var textläsning självklar, där unga och gamla växelvis högläste ur Bibeln medan övriga lyssnade. Respekten till barn på Jesu tid ledde för det tredje till att barn vid tolvårsåldern ansågs omdömesgilla och viss utsträckning myndiga eftersom de då tillägnat sig så mycket av Bibeln att kunde göra etiska bedömningar. Församlingsmiljön utgjorde en utmanande och reflekterande växtmiljö också för barn och ungdomar.
106 Safrai, H, ’Jewish Parents’, s. 11. 107 Wilson, Marvin R. ’The Sweetness of learning’. Jerusalem Perspective 1 jan 2004. http: // jerusalemperspective.com/DesktopModules/TotallyFabricated%20-%20JPArticles/print. aspx?articleid=1651
44
