inte med att värdegrunden säger att alla är lika mycket värda eller att man inte gör skillnad på människor om man inte visar det i praktiken. Det måste finnas människor som format en sådan karaktär att de gestaltar och lever inkluderande liv. På båda dessa punkter har pentekostal ecklesiologi viktiga bidrag. Pingströrelser är i stora delar av världen i mångt och mycket gräsrotsrörelser. De är för det första folkliga och lever nära människorna. För det andra handlar det om gemenskaper som formar människor genom en pentekostal spiritualitet, inte trots den. Dessa två delar menar jag är viktiga bidrag för uppfyllelsen av Agenda 2030 mål 16.
Pingstförsamlingen som samhällsförändrande Frågan om hållbar utveckling relaterar till gemensamma problem som mänskligheten har. Det gäller också mål 16 om rättvisa och integrerade samhällen. Målet kan inte uppfyllas utan att adressera det som en social och gemensam strukturell utmaning. En pentekostal teologi är framförallt inriktad på människors frälsning, men som jag i ett första steg kommer visa kan inte den personilga frälsningen skilas från den funktion församlingen har i pentekostal teologi. Jag kommer därför i nedanstående avsnitt bearbeta hur den personliga omvändelsen relaterar till församlingen och hur det sin tur förhåller sig till det gemensamma livet i samhället.
Den personliga omvändelsen som samhällsförändrande Väckelserörelser har ofta betonat den enskildes förvandling och personlig omvändelse och uppfattats som de inte vill beblanda sig med andra i samhällets gemensamma liv. En som har bidragit till etableringen av en sådan uppfattningen är den amerikanske teologen Richard H. Niebuhr genom sin bok Christ and Culture.82 Niebuhr utvecklade en teori om olika kyrkors förhållningssätt till kulturen och samhället. Han identifierade fem kategorier, från de traditioner som är helt integrerade i kulturen (Christ of Culture) till andra som ställer sig i total kontrast till den omgivnande kulturen i alla dess former (Christ against Culture). Givetvis placeras de frikyrkliga rörelserna in i den sistnämnda kategorin. Det kännetecknade draget för dem som är emot är att det som samhället, eller kulturen i hans terminologi, är för, tar de avstånd ifrån. Det är enligt honom ett antingen eller, aldrig både och. 82. Niebuhr 1951.
53
