är i världen för vår skapelses skull, och djupgrönt eftersom Guds Andes uppehållande kraft och kärlek finns djupt nere i allt liv. Mitt syfte är att teologiskt motivera varför vi ska inkludera en hållbar livsstil och global solidaritet i vårt kristna vittnesbörd om Jesus och himmelrikets närvaro, utan att mästra i detalj hur vi som församling bör tillämpa en sådan insikt. Jag koncentrerar mig på tre områden som Bibeln kopplar till Guds Ande och skapelsen: Ande som kraft, Ande som kärlek och Ande som element. Dessa tre perspektiv beskriver den helige Ande i världen och ger stöd för en pneumatologisk skapelseteologi om ett liv i Ande som inkluderar både människan och den miljö hon lever i och är beroende av.
Den helige Ande i världen Vår teologi präglas till en viss del av en metafysisk bild av Gud Skaparen, som allsmäktig och transcendent (översinnlig och upphöjd) råder över himmel och jord. Men genom sin treenighet är Gud också aktivt närvarande i frälsningshistorien och i skapelsen. I Jes. 66:1a står det att ”Himlen är min [Herrens] tron”, som är en transcendent bild av Gud, men detta följs i samma rad med orden: ”jorden är mina fötters pall”, som är en närvarande bild av Herren. Kombinationen visar att skapelsen är präglad av en regerande Konungs kontinuerliga närvaro. Denna vision av Gud förstärks ytterligare när nästa rad (v. 1b) förklarar att gudsnärvaron inte kan begränsas till ett fysiskt tempel, eftersom: ”Allt detta har min hand gjort [himlen och jorden], så att det blev till, säger Herren” (v. 2a). Trots Bibelns domutsagor och gudomlig vrede över synd och orättvisa (se vv. 3–6), är Gud ändå framför allt med de(t) utsatta, vilket vers 2b förklarar: ”Jag ser till den som är betryckt och har en förkrossad ande, som fruktar mitt ord.” På detta vis lyfter den profetiska kritiken mot samtiden fram Guds storhet och visar samtidigt att det finns plats för Guds kärleksfulla och hållbara vilja att värna om allt liv. Jes 66:1–6 nämner inget om Guds Ande, men när Stefanos i sin kritik mot översteprästerna citerar Jes 66:1 (Apg 7:49–50), anklagar han dem för att göra motstånd mot den helige Ande (v. 51), vilken implicit kan anspela på 66:2b om de utsatta som de ”hårdnackade” i Apg 7:51 inte tillhör. Oavsett om det är en anspelning eller inte, är Gud genom sin Ande närvarande i världen, och då inte enbart som en kraft över skapelsen. Vi kommer att upptäcka nedan i detta kapitel att Guds Ande inte bara är i världen bland människor, utan den helige Andes energi finns även på djupet i skapelsen för livets existens. Ett sådant konstaterande förmår oss att inse att vi människor
74
