Inledning. Ulrik Josefsson & Magnus Wahlström: Teologi för hela skapelsen Inledning Den pentekostala teologin har formats i mötet mellan den andliga erfarenheten och det praktiska förkroppsligandet. Starka inre gudsmöten har gestaltats i konkreta uttryck som tungotal och förväntan på gudsingripanden i den fysiska verkligheten.1 Bibelläsningen har färgats av personliga och gemensamma erfarenheter men varit djupt förankrad i de faktiska texterna.2 Församlingen har byggt på en idé om det nya livet i Gud men varit gestaltad i det konkreta genom både verksamheter och byggnader.3 Pingströrelsens betoning av frälsningen som förvandlande kraft har ackompanjerats av långtgående sociala insatser för utsatta människor.4 Pilgrimstanken där den djupaste tillhörigheten är förankrad i en annan verklighet har kombinerats med samhällsengagemang och påverkansarbete.5 Den svenska pingströrelsen har i sitt breda internationella engagemang hållit samman det evangeliska missionsarbetet med ett starkt socialt patos i det som kom att utvecklas till regelrätt bistånd.6 I denna palett av perspektiv är det lätt att se hur en utvecklad teologi och praktik kring skapelse, miljö och global rättvisa skulle kunna passa in. Inom internationell pentekostalism finns en hel del 1. Se t.ex. Nils-Eije Stävares avhandling om Georg Gustafsson som förkunnare och förebedjare, Stävare 2011 (2008). 2.
Se t.ex. Ken Archers bok Pentecostal hermeneutic, Archer 2009.
3. Se t.ex. Andreas Thörns avhandling om hur församlingsidentitet manifesteras i verksamhet och byggnader, Thörn 2014. 4. Se t.ex. Carl-Gustaf Carlssons avhandling där Levi Pethrus syn på Gud, människan och samhället behandlas, Carlsson 2013 (1990). 5. Se t.ex. Carl-Erik Sahlbergs avhandling om Pingströrelsen och involveringen i samhällsfrågor, Sahlberg 2009 (1977), eller i boken Progressive Pentecostalism, Wilson 2013. 6. Se t.ex. David Bundys avhandling om den skandinaviska pingstmissionens identitet, utbredning och påverkan, Bundy 2009.
7
