Havets smaker – fisk, strandväxter & alger

Page 29

Havets smaker

Fisk, strandväxter & alger Marthaförbundets matkulturmagasin 2022

Källor ahven.net eraluvat.fi fishinginfinland.fi havet.nu kalaneuvos.fi laji.fi luontoportti.fi mmm.fi ostersjon.fi Projektet Ståtar, späck och skrävlor Suomen Vapaa-ajankalastajat ymparisto.fi

Iso kalakirja, ahvenesta vimpaan, Lehtonen Hannu, WSOY, 2003 Plocka tång och strandväxter, Martinson Karolina, Sjögren Linnéa, Natur & kultur, 2021 Östersjön i siffror, Marthaförbundet, 2022

Innehåll

Östersjön i siffror

Plocka vilda växter och alger – kom igång!

Allemansrätten till lands och havs

Ät fisk två gånger i veckan!

Säsongskalender för fisk

Vinter

Gädda

Braxen

pimpla på isen

Mera mört på menyn är miljövänligt

Mört

Fiskrom

Vår

Gärs

Blåstång

Gåsört

Gräslök

Kärleksört/Käringkål

Tarmalg/Tarmtång/ Rörhinna

Ålnate/Abborrgräs

Främmande och invasiva arter

Fisketips för nybörjaren

fisk

varmröka fisk

Säljakt ger kött, skinn och bättre fiskelycka

Fågel eller fisk –vardagsmat i skärgården för 100 år sedan

Hjälp Östersjön i vardagen!

Finlands svenska Marthaförbund,

Redaktör,

Karin Lindroos/Studio

Sakkunniga Marthaförbundet,

Roosa Mikkola,

Mellberg,

Recept:

Form:

Marthaförbundet, matkulturmagasinet och den finlands svenska matkulturens dag

Matkulturmagasinet publiceras årligen i samband med den finlandssvenska matkulturdagen den 9 oktober. Dagen instiftades på initiativ av Marthaförbundet år 1992, med avsikt att uppmärk samma, bevara och utveckla de unika finlandssvenska mattradi tionerna.

Under matkulturdagens fest ligheter tilldelas en matkul turpåverkare årets matkultur stipendium. Marthaföreningar uppmärksammar dagen med föreläsningar och träffar där lokala matpåverkare, produ center och förädlare bjuds in för att berätta om den lokala matkulturen.

Matkulturmagasinet har olika teman varje år och delas ut avgiftsfritt på Marthaförbundets kurser och föreläsningar. Du kan också beställa magasinet i större mängd, exempelvis till organisa tioner, skolor och evenemang. www.martha.fi

Tack till: William Thurings stiftelse, Aktion Österbotten r.f. KAG, Europeiska havs- och fiskerifonden, Egentliga Finlands NTM-central, Östersjön 2.0, Österbottens Fiskarförbund, Suomen Vapaa-ajankalastajat

Vi tackar våra bidragsgivare! Bidragen möjliggör oss att värna om Östersjön genom att dela kunskap om hur man tar till vara de mång sidiga inhemska näringsresurserna havet erbjuder oss. På kurser, föreläsningar och workshoppar med smartfisk och havets resurser som teman möter vi allmänheten, skolelever och köksproffs.

3HöstHavets smaker
2022
text och textbearbetning, foto:
Familjen
text:
Elisabeth Eriksson, Sandra
Anita Storm
Elisabeth Eriksson, Sandra Mellberg, Anita Storm, Toni, Rautakoski, Julien Huéber
Magnus Lindström/Studio Familjen Bildbehandling: Astrid Lindroos Illustrationer: Anna Lolax Foto sidorna 45, 58: Adobe Stock Tryck: Grano
6
9
10
10
11
12 Lake 13
16
18 Id 22 Att
22 Hornsimpa 24
25
26
27
28 Nors 29
31
32 Sudare 33 Sommar 34
35
35 Strandaster 38 Saltarv 38
40
42
44
45
47 Abborre 48 Sutare 49 Grilla
50 Att
51 Höst 52 Strömming 53 Gös 58
60
62
64

Marthas matvision

Recepten i matkultur magasinet utgår från Marthas matvision. Vi väljer närproducerat, ekologiskt, i säsong och generöst med vegetabilier i varje måltid. Marthaförbundets hushållsrådgivare svarar på frågor om tillvara tagning, tillredning och konservering. Hör av dig till hushall@martha.fi, eller per telefon, 044 402 6883.

Vi måste värna om Östersjön

Stekta strömmingsflundror med finklippt färsk dill. Hel ugnsstekt gädda serverad med kokt potatis. Gräddig fisksoppa på abborre och primörer. Vår finlandssvenska matkultur är starkt präglad av närheten till kusten och Östersjöns bidrag till måltiden. Likväl är 80 procent av den fisk vi finländare äter i dags läget importerad. Av den fisk som fiskas allra mest, strömmingen, når endast tre procent de finländska matborden. Resten blir djurfoder eller exporteras till länder där strömmingen är mer uppskattad i matlagningen. Medan strömmingen dyker upp i många fin ländska kök åtminstone vid högtider, är smart fisken ännu ovanligare på tallriken. Även om det finns gott om smartfisk i havet är braxen, id, mört, nors och andra smartfiskar i hög grad en outnyttjad inhemsk näringsresurs. Eutrofie ringen, det vill säga övergödningen, av Öster sjön har gynnat mörtfiskarna och det finns gott om dem. Att dra upp dem och därmed avlägs na överflödiga näringsämnen som är bundna i fiskarna är en miljögärning och ett sätt att värna om de mångsidiga matresurser som finns i vårt land. Med grundkunskaper i fiskhantering och rätta tillagningsmetoder och smakkom binationer är smartfisken en utmärkt råvara. Vi bjuder på introduktion till fiskhantering och läckra fiskrätter i årets matkulturmagasin.

Men det finns mer än fisk att ta tillvara i havet. Blåstång, sudare och tarmalg går bra att plocka i mindre mängd med tillstånd och använda som ingrediens i varma och kalla rätter. Längs stränder och på klippor växer en mängd ätbara strandväxter som kan plockas

med varsam hand och användas i matlagning. Kärleksört, strandaster och gräslök piffar upp sommarens sallad eller grillmåltid. Bläddra vidare för tips och recept! Östersjön är ett ungt och grunt hav på ett avsnört område, särskilt känsligt för yttre påfrestningar och klimatförändring. Övergöd ning och nedsmutsning av havet är en direkt följd av mänsklig aktivitet – allt det vi gör på land påverkar i någon mån livet i havet. Till det sämre, men också till det bättre. Aktivt miljöar bete gör skillnad. Sedan år 2000 har halterna av PCB och dioxin minskat i fisken i Östersjön. Sälar och havsörnar som var så gott som utrotade för några decennier sedan är tillbaka med kraft. Smartfisken börjar få ett allt bättre anseende i takt med att den dyker upp i för ädlade produkter som fiskbiffar, fiskfärs och konserverade produkter.

Det finns en dragningskraft i att kunna låta blicken vandra mot horisonten. Dra in doften av sälta. Känna värmen från en slät klippa mot huden. Söka svalka i klart havsvatten en kvalmig dag. Östersjön bjuder både på stora naturupp levelser och mångsidiga smaksensationer. För att kunna fortsätta att njuta av havet bör vi vär na om det. Redan små insatser i vardagen gör en skillnad. Fråga efter inhemsk fisk i fiskdisken och på restaurangen. Diska eller tvätta inte i havet. Ät inhemsk säsongsmat och undvik mats vinn. Kissa inte i havet. Strunta i engångsprylar och var noga med sopsorteringen, både hemma och på utflykten. Och ät mera smartfisk!

Marthaförbundet, 2022

Marthaförbundet är en rådgivningsorganisation som jobbar för en bättre värld, en vardag i taget. Vi delar kunskap, inspiration, tips och recept för en hållbar vardag genom projektverksamhet, kurser, före läsningar, medlemsverksamhet, publikationer, sociala medier.

5Havets smaker

Östersjöns

Över 85 miljoner människor bor på Östersjöns avrinningsområde.

Östersjön i siffror

salthalt i Östersjön är

95 % av all fiskbiomassa som tas ur Östersjön består av torsk, strömming och vassbuk.

Östersjön finns

länder:

våra finska havsområden finns ungefär 100 fiskarter.

Antalet kommersiella fiskare i havsområdena har länge sjunkit. 2021 fanns det ungefär 420 yrkesfiskare med fiske som huvudsyssla vid vårt hav och längs kusten.

Matproduktionen orsakar cirka 60 % av genomsnittsfinländarens näringsbelastning på Östersjön.

97 % av alla vattenförekomster i Östersjön lider av övergödning (2011–2016).

70 % av allt skräp i Östersjön är plast.

av Finlands undervattensnaturtyper klassas som hotade.

Läs mer om Östersjön och vad vi kan göra för ett mer välmående hav i broschyren Östersjön i siffror. Issuu. com/marthaforbundet

Havets smaker

medeldjup är 54 meter. I jämförelse är Atlantens medeldjup 3 332 meter. Genomsnittlig
7 promille. Motsvarande halt i världshaven är 35 promille. Runt
9
Finland, Sverige, Danmark, Tyskland, Polen, Litauen, Lettland, Estland, Ryssland.
I
1/4
6

Alla recept i magasinet gäller för fyra portioner om ej annat anges.

Så har vi valt ut råvarorna i Havets smaker

Fisk: Vårt fokus är främst på smartfisk, en outnyttjad råvara med god smak och stor potential. Vi fokuserar särskilt på de vilda fiskar vi på Marthaförbundet använder inom vår verksamhet på kurser och workshoppar. Vi har ute lämnat hotade fiskarter.

Sjöfågel: Att jaga och äta sjöfågel har varit och är ett viktigt inslag i den finlands svenska matkulturen. Men i dag är många sjöfåglars tillstånd hotat, därför har vi valt att inte inkludera sjöfågel i Havets smaker.

Strandväxter: Vi fokuserar på de strandväxter vi plockar och använder under Marthaför bundets kurser om vilda ätbara strandväxter.

Det finns såklart många fler vilda ätbara växter längs stränderna än de vi tar upp här, läs mer om vilda växter i matkulturmagasin Vilda grönsaker (2010) och Skogens smaker (2019) på issuu.com/ marthaforbundet.

Alger: Tarmalg, blåstång och sudare finns längs vår kust och är tillgängliga utan special utrustning. På andra håll i Östersjön finns större variation av alger som passar i matlag ning, exempelvis fingertång, sockertång, knöltång och karragenalg.

Plocka vilda strandväxter och alger – kom igång!

Gör upp en plan för skörden

Plocka enbart så mycket du har möjlighet att ta hand om, alltid varsamt och med respekt för naturen. Planera vad du ska göra med skörden – frysa in, torka eller tillaga direkt? Se över förvaringskärl och utrymme i skafferi och frys.

Plocka alger

• Du behöver kylväska, handskar, nätpåse (flergångs fruktpåse passar bra), sax och eventuellt vadarbyxor.

• Plocka vid ett ställe där vattnet cirku lerar. Plocka inte vid hamnar, trafi kerade områden, områden med livlig båttrafik eller ställen där det finns potentiella föroreningar från land.

• Plocka aldrig mer än 30 procent av algbeståndet och riv inte loss hela algen, fästskivan ska stanna kvar på bottnen så att algen kan fortsätta växa.

• Skölj med rent vatten direkt eller så snabbt som möjligt och använd samma dag i matlagning, torka eller frys in.

• Förvara i en plastpåse, nätpåse eller i en plastlåda i kylväska tills det är dags för tillvaratagning.

Vad är alger?

Plocka vilda strandväxter

• Plocka inte vilda växter vid trafikerade vägar, industrier eller annan förorenad mark eller invid privat bostad eller trädgård.

• Plocka med sax och enbart så mycket du behöver. Gallra inte bort ett helt bestånd.

• Förvara vilda strandväxter enligt art i exempelvis papperspåsar eller i plastburkar med fuktat papper och locket på glänt så att de inte vissnar.

Alger delas in i tre grupper. Grönalger som växer nära ytan, brunalger på medeldjup, och rödalger på djupare vatten. Alger har ingen rot, och växer genom att fästa sig på hårt underlag. I det här magasinet presenterar vi blåstång, tarmalg och sudare. Därtill ålnate, som är en kärlväxt. Alger ska inte förväxlas med kärlväxter, som växer på mjuk botten.

Obs! Marthaförbundet erbjuder inspira tion och recept kring havets smaker, men det här är inte ett material om artkänne dom. Plocka alltid vilda växter och alger tillsammans med en kunnig på området, eller sök information om kännetecken, dubbelgångare och arter skadliga för hälsan i växtguider eller på kurser.

Havets

9
smaker

Allemansrätten till lands och havs

Allemansrätten ger oss en jämlik möjlighet att njuta av friluftsliv och rekreation i skog, mark, till sjöss och havs i Finland. Rätten kräver samtidigt att vi visar respekt för naturen och inte åsamkar skada eller andra olägenheter. Observera att andra regler kan gälla i nationalparker.

Du får:

9 Röra dig till fots, på skidor eller cykla.

9 Färdas på vattendrag och på is.

9 Plocka vilda bär, svampar och blommor.

9 Meta och pilka. Dock förbjudet i fors- och strömområden i vattendrag för vand ringsfisk. Kan även begränsas på andra sätt, se kalastusrajoitus.fi.

9 Tillfälligt vistas och övernatta på sådana ställen där det är tillåtet att röra sig.

Det är inte tillåtet att:

8 Fiska eller jaga utan behövligt tillstånd.

8 Fälla eller skada träd.

8 Plocka mossor, lav, jordmaterial eller träd.

8 Göra upp eld på någon annans mark.

8 Störa eller orsaka olägenheter för andra människor eller för naturen.

8 Störa vilda djur eller häckande fåglar.

8 Skräpa ner.

8 Låta en hund röra sig utan koppel i tätort, på motionsslinga eller på någon annans mark.

8 Köra med motorfordon i terrängen utan tillstånd av markägaren.

Att plocka alger innefattas eventuellt av allemansrätten, men information finns inte att tillgå i skrivande stund. Orsaken till att det inte finns riktlinjer är för att det hittills inte varit vanligt förekommande att plocka och äta alger. Vi rekommenderar att plocka med tillstånd av vattenområdets ägare, och endast små mängder för eget bruk.

Ät fisk två gånger i veckan!

Statens näringsdelegation rekommenderar att äta fisk minst två gånger i veckan, och variera mellan olika fiskarter. Fisken innehåller vitami ner, hälsosamma fettsyror, mineralämnen och mycket protein.

Undantag

Sedan år 2000 har mängderna miljögifter i fisk minskat markant, till mindre än hälften jämfört med mätningar före millennieskiftet. Fortfaran de finns dock några undantag till rekommen dationerna om att äta fisk två gånger i veckan:

• Endast 1–2 gånger i månaden: Stora ström mingar (orensad över 17 cm) eller alternativt lax eller öring fångad i Östersjön.

• Endast 1–2 gånger i månaden: Gädda.

• Gravida och ammande bör inte alls äta gädda.

Frys fisk som ska tillredas utan upp hettning

På grund av risk för parasiter ska fisk som inte genomgår värmebehandling frysas innan den äts. Detta gäller fisk som exempelvis ska gravas, kallrökas eller användas i sushi. Gäller även rom. Fisk som inte berörs av frysnings kravet är strömming och vassbuk, lax och regnbågsforell odlad i Atlanten, regnbågsfo rell och stör odlad i Finland.

• – 20 grader minst 24 timmar, eller

• – 18 grader minst 96 timmar

• 7 dygn i frysen för mörtfiskar. På grund av risk för leverflundror (parasit) rekom menderar Livsmedelsverket att mörtfiskar (mört, id, braxen) och rom från dessa fryses i minst 7 dygn före tillredning utan upphettning. Frysbehandlingen ska utföras på antingen råvaran eller den färdiga produkten.

Källa: Livsmedelsverket

Havets smaker

10

Säsongskalender

föröka

kom ihåg

fisken måste leka för

Särskilt rovfiskar som abborre,

gös bör få leka i fred för att säkra

Skördekalender strandväxter & alger

skördekalender

de strandväxter

alger vi lyfter fram i magasinet. Skördeperioden varierar geografiskt.

Vår: vass, tarmalg, sudare, blåstång, gräslök, kärleksört

tarmalg, sudare, blåstång, gåsört, gräslök, strandaster, kärleksört, saltarv, vresros

Höst: vass, tarmalg, sudare, blåstång, strandaster, gåsört (rötter)

Vinter: blåstång

för fisk Abborre Braxen Gädda Gärs Gös Hornsimpa Id Mört Nors Lake Sutare Strömming Jan 8 8 8 8 8 Maj 8 8 8 8 8 8 8 8 8 Mar 8 8 8 8 Juli 8 8 Okt 8 8 8 8 8 8 8 Feb 8 8 8 8 8 Jun 8 S ep 8 8 8 8 Apr 8 8 8 8 8 8 Aug Nov 8 8 8 8 D ec 8 8 8 8 Kalendern anger när olika fiskarter nappar bra och smakar som bäst, men de flesta fiskar går så klart att få tag på året om. Många fiskar är särskilt lätta att fånga då de leker i stora stim, men
att
att
sig.
gädda och
stammen. 11Havets smaker
Vår
berör
och
Sommar:

Vinter

Laksoppa, pimpelfiske och inhemskt i fiskdisken

Ett stormande mörkt hav i december. En bländande vandring

på isen en smällkall och solig januaridag. På vintern bjuder Östersjön på stora naturupplevelser. Vinterbad, isprome nader och långfärdsskrinning. Många av havets smaker är som bäst just nu. Pilkarna kan med god tur få en fin fångst på gös, gädda eller lake till kvällsmiddagen. Och i fiskdisken finns många vilda inhemska fiskalternativ till måltiden.

Lake

Made/Burbot /Lota lota

Traditionellt sägs det att laken kan fångas och ätas i månader med R, det vill säga september till april. Egentligen går den bra att fiska och äta året om, men som bottenfisk är den svår att få tag på under somma ren då den är ute på djupa och kalla vatten. På vintern kommer laken till grundare vatten för att leka. Det finns stora regionala skillnader vad gäller lakens anseende. I några re gioner anses den vara en skräpfisk, i andra en delikatess. För somliga blir det inte nyår utan lakrom till nyårsmiddagen. Laken är mjuk i köttet, aningen söt i smaken och traditionellt har den ofta tillretts som stuvning, men den går också bra att filea eller servera i soppa.

Smakkombinationer: Bacon, syrade mjölkprodukter, grädde, harsyra, granskott, pepparrot, trattkantarell, björksav, fänkål, ljusa bärviner, timjan, körvel

Flå, rensa och filea lake

1. Använd en vass kniv för att skära ett snitt genom skinnet på nacken. Skär igenom skinnet runt hela fisken, men undvik att skära för djupt i köttet.

2. Ta ett hushållspapper eller en tång för att få ett bra grepp om skinnet. Dra försiktigt loss skinnet från köttet.

3. Skär upp magen och ta försiktigt ut inälvorna utan att spräcka gallblåsan, den förstör fiskens kött. Ta tillvara romsäck ar, mjölke och lever.

4. Om du vill filea laken börjar du från ryggraden och skär ner åt längs med hela fisken.

13Havets smaker Vinter
1 2 3 4

Laksoppa med blåmögelost

Buljong

1 lake, runt 1 kg

1 lök

2 morötter

1 lagerblad

5 vitpepparkorn

2 tsk salt cirka 2 l vatten

Soppa

rensat fiskkött 1 msk olja 1 lök

2 morötter

3 stänger selleri 6 potatisar buljong + vatten 1 dl vispgrädde 100 g blåmögelost ett knippe dill salt, peppar

1. Flå fisken. Rensa genom att försiktigt skära upp magen och plocka ut inälvorna. Skölj. Ta tillvara romsäckar, mjölke och lever, dessa är delikatesser.

2. Ta bort gälarna. Behåll gärna huvudet för att kunna ta tillvara kindköttet.

3. Gör buljong: Lägg fisken i kallt vatten i en kastrull så att den täcks. Koka upp och låt koka i 5 minuter. Skumma av. Skala lök och morötter och halvera, lägg med i buljongen. Tillsätt kryddor och koka cirka 15 minuter tills fisken är tillagad.

4. Ta upp laken från buljong en och låt svalna en stund. Ta tillvara fiskköttet och lägg i en skål. Sila buljongen och ställ åt sidan.

5. Hacka löken till soppan och skär grönsakerna i lagom stora bitar. Fräs löken i en kastrull med olja. Tillsätt morot, selleri och till sist potatisen. Häll över buljongen så att grönsakerna täcks. Tillsätt mer vatten om det behövs. Koka tills grönsakerna är nästan klara.

6. Lägg ner fiskköttet i soppan och tillsätt grädde. Smula ner mögelosten och låt koka tills allt är mjukt.

7. Smaka av och servera med finhackad dill.

Knaprig lake

600 g filé av lake  salt, vitpeppar

1 dl skorpmjöl  ½ dl fint riven västerbottensost  1 ägg  olivolja eller smör

1. Skär filén i biffstora bitar. Strö salt över biffen, vänd i vispat ägg.

2. Riv västerbottensost och blanda med skorpmjölet. Vänd biffen i blandningen.

3. Stek på låg värme för att undvika att osten bränns.

4. Servera med citron, dill och exempelvis pressad potatis och kokt riven rödbeta.

Variera fisken: Abborre, gädda, gös

Knaperstekt lakmjölke, lever med lakrom & knapriga potatisskal

För många är lakens mjölke och lever riktiga delikatesser, för andra är smaken utma nande. Testa!

laklever, rom och mjölke ur en lake ägg skorpsmulor salt citronsaft till servering

Knapriga potatisskal potatisskal olja till fritering salt

1. Förbered rommen, se instruktioner på sidan 27.

2. Skölj och förväll laklevern och mjölken.

3. Skär i mindre munsbitar. Vänd i uppvispat ägg, därefter i skorpsmulor.

4. Stek i smör eller olja.

5. Salta och servera direkt till gott öl och knapriga potatisskal. Pressa över citronsaft före servering.

6. Gör potatisskalen. Tvätta och skala potatisen. Lägg skalen på en hushållspappersklädd plåt och låt torka några minuter.

7. Värm upp oljan. Fritera pota tisskalen i cirka 4 minuter eller tills de är gyllenbruna.

8. Lägg på hushållspapper och salta.

9. Servera med smetana och finhackad rödlök.

14 Havets smakerVinter

Laksoppa med blåmögelost

Knaperstekt lakmjölke, lever med lakrom & knapriga potatisskal

Finländarnas fiskkonsumtion

År 2020 konsumerade vi i Finland

knappt 4 kg inhemsk fisk per per son och år, medan den importerade andelen var 9 kg fisk per person och år. Av de inhemska vilda arterna åt vi mest abborre, gädda, strömming, siklöja, gös och sik. Av importerad fisk åt vi odlad norsk lax, tonfiskkonserver och -produkter, sillkonserver, räkor och räkprodukter och djupfryst sej.

Källa: Naturresursinstitutet (LUKE)

15Höst
Knaprig lake

Gädda

Gäddan är en rovfisk som finns i både sjöar och Östersjön. Som störst kan den vara kring 20 kilo. Den har 700 tänder och är Fin lands snabbaste fisk. Främst fiskas den av fritidsfiskare, men det går också bra att köpa gädda i fiskdisken. Undvik att fiska gädda under lekperioden på våren (mars–juni), rovfiskar behövs i havet. Gäddan är fast i köttet och passar bra exempelvis till fritering. Köttets goda bindningsförmåga gör att det också lämpar sig som malt, format till fiskbiffar. Den låga fettprocenten i köttet gör att fett vid tillagningen förhöjer smaken, exempelvis grädde, smetana eller bacon. Rommen tas tillvara under början av året.

Smakkombinationer: Bacon, smör, smetana, jordärtskocka, nässla, pepparrot, riskor, grönkål

Rensa och filea gädda

1. Börja med att klippa upp gäddan från analöppningen fram till gälarna.

2. Använd en sax för att klippa loss inälvorna.

3. Skär ett snitt bakom bröstfenan och filea uppåt mot ryggraden. När du kommer till ryggraden svänger du kniven längs med ryggraden.

4. Skär längs med ryggraden ända fram till stjärtfenan. Skär nära ryggraden för att få med så mycket kött som möjligt. Upprepa på andra sidan.

5. Skär bort benen från filéerna.

6. Skär sedan bort skinnet från filén. Börja från stjärtändan och skär längs med skinnet igenom hela filén, håll kniven lite vinklad mot bordet för bästa resultat. Ta hjälp av en fiskpik för att hålla filén på plats.

16
Havets smaker
Vinter
1 4 2 5 3 6

Gäddwallenbergare

500 g gäddfiléer

2 dl grädde

1 ägg

2–3 tsk salt  vitpeppar  smör till stekning  surskorpor till panering

Pepparrotssmetana

2 tsk riven pepparrot

1 dl smetana eller crème fraîche

1. Strö salt över gäddfiléerna.

2. Hacka gäddan smått med kniv eller mixa med mixerstav till en massa. Tillsätt ett ägg under omrörning samt grädde. Krydda med vitpeppar.

3. Krossa surskorporna i en matberedare eller en mortel.

4. Forma små bulliga biffar, vänd i surskorpspaneringen och stek i smör.

5. Vispa upp smetana, rör ner riven pepparrot, tillsätt en nypa salt. Servera de färdiga biffarna med pepparrotssmetana och kokt potatis.

Fylld ugnsstekt gädda

1 kg gädda (urtagen och sköljd)

Fyllning

1 dl enkornspärlor

2 dl vatten

1 tsk salt

1 hårdkokt ägg

2 msk smör

8–10 torkade

äppelringar

Variera fisken:

Stor abborre, gös, stor braxen, id

1. Värm ugnen till 200 grader.

2. Koka enkornspärlorna i lättsaltat vatten enligt anvisning på förpackningen.

3. Dela äppelringarna i mindre bitar. Skala och hacka ägget.

4. Blanda ägget med enkorn, vatten, salt, smör och äpple. Fyll gäddan med blandningen och sy ihop eller använd blötlagda cocktailstickor.

5. Placera fisken på en ugnsplåt, lägg in i ugnen och låt grädda i 30 minuter.

6. Servera gäddan med kokt potatis och grönsaker.

17Havets smaker Vinter

Braxen

Braxen är en fet mörtfisk som många äldre minns som tillredd hel i ugn. Den har en kraftig smak som passar bra till röror och att blanda med annan fisk med mildare smak. Braxen är känd för sina många ben som kan vara avskräckande, men när den är tillredd är det lätt att få bort benen. Små braxnar under ett halvt kilo kallas för nålbrev på grund av alla benen. Nålbreven kan marineras och djupfriteras i 15 minuter i olja, då blir benen spröda och det går bra att äta fisken hel.

Smakkombinationer: Lök, vitlök, ramslök, gräslök, granskott, kärleksört, ärter, gurka, bacon, smetana, grädde, smör, ankfett, fänkål, chili, vitvinsvinäger

Filea id och braxen från ryggsidan

En stor braxen eller id är krävan de att filea på samma sätt som gädda eller abborre. Braxens och idens revben är kraftiga och hårda och kräver både styrka och en bra sax. Ett lättare alternativ är att öppna fisken från ryggsidan i stäl let för från buken. Det kräver inte lika mycket kraft, och ger bättre kontroll över kniven.

1. Skrapa bort fjäll invid ryggfe nan för att lättare komma in med kniven. Iden och braxen har stora fjäll som kniven lätt kan slinta på. Använd en kort stum kniv, med ett kring 12 cm långt blad. Skär ett snitt tätt upp efter ryggutskottet ner till ryggraden.

2. Skär loss kroppen från huvudet, vinkla kniven så att du skär snett under fjällen, det går inte att skära genom fjällen. Skär bara loss nack delen, ner till cirka halva kroppen. Skär från huvudet till ryggfenan längs ryggutskottet och ner till ryggkotorna, frilägg kotorna.

3. Ta sedan en kraftig sax avsedd för fisk. Klipp av revbenen där de fäster i ryggkotan.

4. Efter att du klippt av revbenen kan du filea från linjen ryggfena–analöppning till stjärtfena. Stick in kniven från ryggsidan så att den kommer ut vid analöppningen. Dra sedan kniven parallellt längs rygg raden ända ut till stjärtfenan. Nu har du lossat hela sidan och kan svänga loss den, den sitter endast fast längs med buken. Klipp loss filén från bu ken, använd en fileringskniv för att skära loss köttet från skinnet. Skär sedan bort revbenen från filén.

5. Upprepa alla steg på andra sidan. Du behöver inte rensa fisken innan du filear eftersom inälvorna lossnar efter filering.

18 Havets smaker
Lahna/Common bream/Abramis brama
1 2 3 4 Vinter

Panerad benfri braxenrygg

2–4 ryggfiléer av braxen (beroende på fiskens storlek) bovetemjöl till panering

1. Koka upp saltat vatten i en stor kastrull.

2. Lägg ryggfiléerna i vattnet och låt sjuda 2 minuter.

3. Sila av vattnet och låt filén svalna något innan den försik tigt dras isär, i längdens rikt ning. Då syns benen och kan lätt dras loss från fiskköttet.

4. Vänd de benfria ryggfilé bitarna i bovetemjöl och stek i matolja, på hög värme, tills båda sidorna fått ordent ligt med färg. Det ska vara krispigt!

5. Salta och servera omgåen de, gärna med friterad potatis, citronklyfta och en örtig aioli till, se recept på nästa sida.

Braxen i ugn

1 stor braxenfilé  cirka 400 g passerad tomat  ½–1 dl olivolja  ½ dl torrt vitt vin  cirka 1 kruka färsk basilika  salt

1. Sätt ugnen på 200 grader. Täck bottnen av en ugnsform med olivolja. Täck oljan med ett cirka ½ cm tjockt lager passerad tomat och ställ formen i ugnen.

2. Ta formen ur ugnen när såsen börjar koka upp, riv över hälften av basilikan och salta. Lägg braxenfilén ovanpå såsen, ringla över vi net, salta fisken och stek 10–15 minuter i ugnen.

3. Strö över resten av basilikan och ringla över lite olivolja.

4. Servera med pressad potatis.

Variera fisken: Gädda

19Havets smaker
Vinter

Braxencheesecake

100 g Malaxlimpa eller annan mörk sötsur limpa

50 g smör

3 gelatinblad

300 g varmrökt braxen

1 kruka gräslök

ett knippe dill

500 g kvarg

2 dl crème fraîche

1 vitlöksklyfta, pressad  svartpeppar, salt  citronklyftor  norsrom eller gäddrom

1. Smält smöret. Finfördela brödet genom att hacka eller köra i en matberedare. Blanda smör och bröd och tryck ut det i en form med löstagbar kant.

2. Plocka köttet från den rökta braxen. Finhacka gräslöken och dillen, spara lite till dekoration.

3. Blanda kvargen med crème fraîche. Rör ner braxen, gräslök och dill. Smaka av med salt och peppar.

4. Fördela röran jämnt över bott nen och jämna till ytan. Ställ in i kylen 3–4 timmar före servering.

5. Lossa kanten från formen och klicka rom på cheesecaken. Gar nera med dill och citronklyftor.

Variera fisken: Abborre, id

Rökta & friterade braxenribs

Vid fileing av en stor braxen skärs revbenen vanligtvis bort från filéerna. Men just vid revbenen finns mycket kött som kan tas tillvara som sådant, med ben, och tillredas som ribs. Braxenribs passar bra som fingermat serverat med goda röror.

braxenribs (med skinn)

1 dl jodfritt salt

1 l vatten

olja till fritering

1. Fjälla och rensa fisken. Klipp ut revbenen ur fisk filéerna.

2. Blanda ut saltet i vattnet och lägg ner revbenen. Låt vila 10–15 minuter i saltlaken.

3. Rök ribsen i 10–15 minuter. Detta steg kan uteslutas, men ger en mycket fin smak dimension.

4. Fritera ribsen gyllenbruna. Var försiktig med varm olja som stänker. Servera med aioli och tomatröra.

Rostad tomatsalsa

6–7 tomater

1 röd paprika

2 vitlöksklyftor

2 msk olja

2 msk färsk oregano salt, peppar

1. Halvera tomaterna. Tvätta paprikan, ta bort fröhuset och skär fruktköttet i stora tärningar. Skala vilöksklyftorna och pressa lätt med handen eller en kniv.

2. Lägg tomaten, paprikan och vitlöksklyftorna i en ugns form och ringla över olja. Strö över oregano, salt och peppar. Ställ in i ugnen på 250 grader i cirka 15 minuter.

3. Ta ut formen ur ugnen och låt svalna något. Mixa grovt till en salsa.Hemgjord aioli med stavmixer

1 ägg

1 tsk vinäger

1 tsk senap 2 ½ dl rybsolja

1 liten vitlöksklyfta

1. Knäck ägget i en mixer skål med höga kanter. Tillsätt vinäger, senap och rybsolja. Ta en stavmixer och lägg ner den på botten av skålen. Mixa medan du långsamt drar upp staven tills du har fått en krämig majonnäs.

2. Skala vitlöksklyftan och skiva den. Tillsätt vitlök i majonnäsen och mixa lite till. Ifall du vill ha extra smak och färg kan du tillsätta färska örter, exempelvis basilika och persilja.

Havets smaker

20
Vinter

Id

Säyne (Säynävä)/Ide/ Leuciscus idus

Id kallas traditionellt för fat tigmanslax, eftersom den har en svag röd ton när man gra var den. Det är en mångsidig fisk med bra smak, och är god att exempelvis röka, gril la eller halstra med lite salt. Den passar också bra i färs eller som ceviche, men kom ihåg att mörtfiskar såsom id ska frysas i sju dagar före tillagning utan uppvärmning.

Smakkombinationer: Lök, vitlök, ramslök, chili, maskrosknoppar, senap, kärleksört, harsyra, nässla, fänkål, lakritsrot, peppar, rosmarin, timjan, dill

Att pimpla (pilka) på isen

Att pimpla handlar om så mycket mer än att fånga kvällens middag. Det är en egen tyst stund ute på isen, i solen, där fångsten ibland är mer en bonus än huvudorsaken till att man tagit sig ut.

Utrustningen kan vara enkel, eller så avancerad du vill. Viktigast är en borr, ett pimpelspö (pirk), bete, isdubbar, varma kläder och skor och såväl isvett som tålamod. Utrustning för att pimpla hittar du lätt i andra hand, kolla exem pelvis tori.fi. Pimpling med ett spö per person kräver inte fiskelov.

22 Havets
smaker
Vinter

Ceviche på id

6–8 portioner

1 hel id, cirka 1 kg

6–7 limefrukter, eller så mycket lime saft att den knappt täcker fisken. Du kan byta ut limesaften mot havtornseller citronsaft.

1 tsk salt

2 msk råsocker

1 liten rödlök

2 vitlöksklyftor

1–2 röda chilifrukter

1 cm ingefära

1 kruka koriander eller bladpersilja

3 msk olivolja

1. Mörtfisk ska frysas minst sju da gar före tillagning utan uppvärmning.

2. Bena ur iden och skär i tunna skivor.

3. Pressa limen och blanda med salt, råsocker, hackad rödlök, pressad vit lök, hackad chili, riven ingefära och hackad koriander. Rör om och blanda med iden.

4. Låt cevichen mogna i cirka 15–20 minuter, max ett par timmar, i kylskåp.

5. Ringla över olivolja före servering.

Variera fisken: Braxen, mört, sutare

Lingongravad id

500 g idfilé

25 g grovt havssalt

30 g socker

krossad vitpeppar

1 dl lingon

1. Mörtfisk som id, braxen och mört ska frysas minst sju dagar före tillagning utan uppvärmning.

2. Strö salt, socker och vitpeppar på fiskfilén. Krossa lingonen lätt och fördela över filén.

3. Linda in filén tätt i plastfolie och låt stå i kylskåpet minst ett dygn för att få smak.

4. Skrapa filén ren och skär tunna skivor av den gravade iden.

5. Servera på en skiva bröd eller tillsammans med potatissallad.

Variera fisken: Braxen, mört

Havets smaker

23
Vinter

Hornsimpa

Härkäsimppu/Fourhorn sculpin/Myoxocephalus quadricornis

Hornsimpan är nätfiskarens mardröm. Hornen på huvudet och fenorna trasslar lätt in sig och fastnar i näten. Men trots det eventuellt något avskräckande anletet är hornsimpan en god matfisk, men då endast stjärtdelen. Skär av bakom huvudet, dra av skinnet och ta ut inälvorna. Tillred i fisksoppa, eller doppa i frityrsmet och fritera. Hornsimpan passar också bra i en fiskbul jong. Den har en fantastisk rom i varierande färger – från gul till grön, blå och turkos – som kan tas från och med november.

Simpstjärtssoppa

500 g flådda simpstjärtar

8 potatisar

1–2 gula lökar

2 morötter

25 g smör  vatten  havssalt

1 lagerblad

5 kryddpepparkorn

1 dl grädde  gräslök

1. Rensa och flå simporna.

2. Skala potatisarna och morötterna och skär dem i tärningar. Hacka löken.

3. Fräs löken i kastrullen i smör. Tillsätt potatis, morot och så mycket vatten att allt täcks ordentligt.

4. Tillsätt salt och övriga kryddor. Låt blandningen sjuda och lägg de flådda simpstjärtarna ovanpå.

5. Lyft bort simporna då de är färdiga (cirka 6–10 minuter) och låt potatisen och moroten koka tills de är klara. Lossa köttet från ryggraden på simporna och tillsätt köttet när potatisen är klar. Häll i grädden.

6. Smaka av. Tillsätt slutligen finhackad gräslök.

Vinter

24
Havets smaker Smakkombinationer: Svartrot, fänkål, sparris, lagerblad, syrade mjölkprodukter, björksav, harsyra, timjan, gräslök, senapsfrön

Mera smartfisk på menyn är miljövänligt

För flera decennier sedan var smartfisken en del av vardagsma ten. Många äldre minns braxen eller id i ugn. Men med tiden föll de i skymundan under benämningen skräpfisk – för beniga och för tidsödande att tillreda. Importerad och odlad fisk utan en massa ben och dyrbarare vild fisk blev med tiden ofta det givna valet vid fiskdisken.

Men det mest miljövänliga valet då du äter fisk är att välja inhemsk smartfisk. Övergödningen av Östersjön gynnar mört fiskar, såsom braxen och mört, vilket gör att det finns gott om dem. Smaken är god. Och det är en miljögärning att dra upp smartfisken och överflödiga näringsämnen som är bundna i fisken ur havet. Att konsumera mera varierande fiskarter under stöder dessutom yrkesfiskarna som blir färre varje år. Ett fokus på större artvariation i vår fiskkonsumtion skulle göra fiskaryr ket säkrare.

En viss attitydförändring har skett det senaste decenniet, även om smartfisken fortfarande är en underutnyttjad råvara, särskilt kommersiellt. I dag finns smartfisk på vissa restau rangmenyer och i förädlade produkter bland konserverna och i frysdisken i mataffären.

Få tag på smartfisk  Vid fiske anses smart fiskarna oftast vara bi fångst, och för det mes ta släpps de tillbaka i havet. Öka på efterfrå gan genom att fråga ef ter smartfisk hos din fisk handlare, i fiskdisken eller på restaurangen. Efter frågan ökar utbudet.  Släpp inte tillbaka smartfisk då du fiskar, tillred den!

 Smaka på förädlade produkter av smartfisk, kolla bland fiskkonserver na och i frysdisken. Vinter

25Havets smaker

Mört

Särki/Roach/Rutilus rutilus

Övergödningen i Östersjön har lett till att det finns allt mera mört i våra vatten. Smaken är mild, och mörten passar fint att grava, servera i röror eller göra fiskfärs av. Att filea en mört kräver en hel del träning, eftersom huvudet lätt lossnar från kroppen vid fileing och därmed gör den krävande. Under lektiden har mörten, precis som alla mörtfiskar, vita knoppar på huvudet och sidorna för att locka honor, men det går bra att äta den trots det.

Rensa och filea mört

1. Klipp upp buken från analöppningen mot gälarna.

2. Klipp loss gälarna, helst direkt efter att fisken bedövats. Ta ut inälvorna.

3. Skär ett snitt bakom huvudet ner mot ryggraden. Skär loss filén. Upprepa på andra sidan.

4. Skär bort revbenen från filé erna. Skär under revbenen och håll kniven lätt vinklad uppåt så att snittet löper nära revbenen.

5. Skär loss bukfenan.

6. Flå filén genom att hålla fast stjärten med en filégaffel.

Smakkombinationer: Olika typer av lök, gurka, bladselleri, gräslök, kärleksört, grädde, smetana, senap, chili, körvel, dragon, persilja, dill

Mörttartar

150 g mörtfilé  ½ msk salt

½ msk socker  ½ dl finhackad rödlök  ½ dl dill eller gräslök  ½ stark senap, Dijon  1 tsk pressad citron  ½ msk smetana

1. Bena ur mörtfilén och skär den i små tärningar.

2. Blanda salt, socker och dill eller gräslök med den tärnade mörten. Låt stå i kylen ungefär en timme.

3. Rör ner senap, citronsaft och smetana.

4. Bred ut massan på smörpapper och rulla ihop till en cirka 3–5 cm tjock rulle. Frys ner i minst sju dagar före servering.

5. Låt tina och av lägsna smörpapperet. Skär upp portionsbitar och servera med en klick smetana, hackad gräslök, rödlök och en citronskiva.

Tillred tartaren en vecka innan den ska serveras. Mörtfiskar el ler färdiga produker på mörtfiskar som tillreds utan upphettning bör frysas i minst en vecka före servering.

26
Havets smaker
Vinter

Konserverad mört i tomatsås

150 g passerad tomat

10 g salt

30 g olja (rybs-, oliv- eller annan matolja)  20 g ättika  cirka 200 g mörtfilé i bitar

1. Blanda alla ingredienser utom fisken till en sås. Häll såsen i en glasburk, fyll cirka en tredjedel av burken. Tryck ner mörtbitarna en efter en tills burken är full. Skruva på locket tätt och ställ i varm ugn, 120 grader. Ställ på en ugnsplåt, inte galler, burkarna kan läcka.

2. Stäng av ugnen efter 2,5 timmar och låt burken stå kvar i ugnen tills den har svalnat helt. Torka av om det har läckt och förvara i skafferiet tills det är dags att äta fisken. En öppnad burk förvaras i kylen och håller flera dagar.

3. Servera exempelvis på surskorpa med rucola. Toppa med en klick örtig aioli och lite dill som garnering. Passar också fint till potatis.

Fiskrom

Fiskrom, det vill säga obefruktade fiskägg, kan tas tillvara från alla fiskar. Vanligast i fiskdisken är rom från regn bågsforell och sik. Också gäddrom blir allt vanligare hos fiskhandlare. Rom från lake, nors (kallas romsmör) och hornsimpa är riktiga delikatesser. Rommen innehåller en del protein, vitamin B12 och vitamin D. Från de flesta arter behöver rommen frysas före servering för att ta död på eventuella parasiter. Rommen är ofta salt, och smakar bra serverad med något fett, exempelvis crème fraîche med finhackad lök och dill.

Ta tillvara rom

1. Efter att du rensat fisken, lägg rommen i ett stort kärl, häll över vat ten. Använd 10 liter vatten till 1 liter rom.

2. Vispa med ballongvisp, på det sättet fastnar hinnorna i vispen.

3. Låt rommen sjunka till bottnen och häll av vattnet.

4. Byt vatten och vispa tills vattnet blir klart.

5. Tillsätt cirka 2,5–3 % salt.

6. Fyll ett förva ringskärl till max.

7. Frys in rommen. Minst sju dygn för mörtfiskar, fyra för övriga.

8. Tina och servera. Rommen kan förvaras 4–5 dygn i kylskåp.

Rommen har olika färg och konsistens beroende från vilken fisk den tas.

Havets smaker 27
Vinter

Vår

Fisken leker och strandväxterna spirar

Isarna släpper, havet blir varmare, och det spirar längs med stränderna. Medan vi låter rovfiskarna leka i fred, kan vi be kanta oss med allt ätbart som växer längs med vår kust och under ytan. Helt utan fisk ska vi ändå inte bli. När fiskarna leker i stora stim är de lätta att fiska med nät. Norsen är en utmärkt matfisk, särskilt god vänd i rågmjöl och stekt i smör.

Nors

Kuore/European smelt/Osmerus eperlanus

I april och maj simmar norsen i stora stim inför leken, och är då lätt att fiska. Det går också fint att lägga nät under isen vintertid för att fånga en större mängd nors. När du rensar norsen klipper du av huvudet och en bit av nacken för att få bort körteln som luktar gurka. Många reagerar starkt på gurklukten. Fram till lektiden kan den finkorniga rommen som kallas romsmör tas tillvara. Norsen är god att panera i salt och rågmjöl och sen stekas, halstras eller friteras.

Smakkombinationer: Gul lök, vitlök, pepparrot, lufttorkad skinka, smetana, ägg, smör, rågbröd, senap, anis- och fänkålsfrön, vitpeppar, öl

Rårakor med fiskrom

200 g nors-, lak- eller gäddrom

6 stora fasta potatisar

1 rödlök

1 dl gräddfil rybsolja att steka i citronklyftor och dillkvistar

1. Låt rommen rinna av i en fin maskig sil i några timmar i kylen.

Rensa nors

1. Skölj fisken.

2. Klipp eller skär upp fiskens buk.

3. Klipp av ryggra den bakom gälarna. Bakom gälarna finns körtlar som avger färsk gurklukt, dem vill man inte ha med.

4. Lyft ut inälvor na med hjälp av huvudet. Romsäck arna ligger på ut sidan av inälvorna, ta tillvara dem.

2. Skala och finhacka löken. Skala och riv potatisen fint, krama ur vätskan väl.

3. Lägg den rivna potatisen i en bunke och krydda med salt och peppar.

4. Hetta upp stekpannan på något mer än medelvärme. Smält en klick smör i pannan och tillsätt lite olja.

5. Forma fyra tunna kakor, cirka 15 cm i diameter, stek.

6. Låt rårakorna svalna, lägg på en klick gräddfil, rom och finhackad rödlök. Garnera med dill och citron.

29Havets smaker Vår
Stekt nors 1 kg rensad nors 2 dl rågmjöl 2 tsk salt smör och rybsolja till stekning några droppar ättika 1. Vänd nors i rågmjöl på en tallrik. 2. Smält smöret i pannan och tillsätt lite rybsolja. Stek fisken i omgångar. Salta fisken på vardera sida medan den steks. Smaksätt med några droppar ättika. 3. Servera med exempel vis aioli (recept sidan 20).

Norspiroger

12 piroger

Deg

250 g smör eller margarin

250 g kvarg

4 ½ dl jästbrödsmjöl eller fullkornsvetemjöl

1 tsk bakpulver

Fyllning

1 dl korngryn eller fullkornsris

1 lök

2 kokta ägg

½ knippe dill

200 g rensad nors

1 tsk rivet citronskal

1 tsk salt

1 ägg för pensling

1. Gör degen: Blanda det rumsvarma smöret och kvargen i en bunke. Blanda mjöl och bakpulver i en skild skål, och rör sedan ihop med smörblandningen.

Knåda till en jämn massa och låt stå i kylskåpet i minst en timme.

2. Värm ugnen till 200 grader.

3. Gör fyllningen: Koka korngrynen enligt anvisningarna på paketet och låt svalna.

4. Hacka lök, ägg, dill och nors. Blanda med korngryn, rivet citronskal och salt.

5. Kavla ut degen till en ½ cm tjock platta. Skär ut 10 cm stora cirklar, lägg en matsked fyllning i mitten och vik ihop till en halvmåne. Repetera tills du använt all fyllning.

6. Lägg pirogerna på en bakplåt och pensla med ägg. Grädda i mitten av ugnen i 15–20 minuter, eller tills de blivit djupt gyllenbruna.

Variera fisken: Siklöja eller färs av mörtfisk

Använd eventuella degrester för att göra dekorationer som du kan lägga på pirogerna, till exempel i form av små fiskar. Lägg dekorationerna på penslade piroger.

Gärs

Kiiski/Ruffe/Gymnocephalus cernuus

Gärsen kan fångas i större mängder i april och maj strax före lek. Den är lika smaklig som exempelvis abborre eller gädda, men används inte så mycket som matfisk i Finland. Den är visserligen ganska liten, benig och slemmig, men det går bra att bena ur den då den är kokad. Den passar fint i fisksoppa och ger en god buljong. Kom ihåg att ta tillvara rommen!

Smakkombinationer: Jordärtskocka, svartrot, sparris, nässla, lagerblad, pepparrot, gräslök, timjan, smetana, smör, fänkål, vitvinsvinäger

Havets smaker

31
Vår

Blåstång

Rakkohauru/Bladder wrack/Fucus vesiculosus

Brunalgen blåstång kan plockas året om, så länge isen inte är ett hinder. Den växer på hårda bottnar på 0,5–8 meters djup. Plocka genom att klippa av årsskotten, det vill säga den ljusare delen i toppen av bladet. Riv aldrig upp en hel tångruska! Plocka endast så mycket du behöver, max cirka 30 procent av årsskot ten från en tångruska. Förvara skörden i en påse för att bevara fukten. Skölj hemma med svalt vatten och rensa bort eventuella påväxtalger. Ät färsk i en sallad, stek, koka, fritera eller torka –möjligheterna är många!

Kimchi med blåstång

En burk, cirka 5 dl

250 g kinakål eller vitkål

50 g–100 g blåstång

50 g morot

3 vitlöksklyftor

1 rödlök

2 tsk salt (1–2 procent av totalvikten)

1 tsk chiliflakes

1 tsk chilipulver

1 tsk paprikapulver

3 kvistar strandaster

1. Skölj grönsakerna och blåstången noggrant, skär i tunna strimlor.

2. Lägg grönsakerna i en stor bunke, strö över salt. Massera grönsakerna i några minuter tills de släppt rikligt med vätska. Till sätt kryddorna och strandastern.

3. Lägg i en ren burk, häll i väts kan så att den täcker grönsakerna. Om vätskan inte täcker allt kan du tillsätta 1-procentig saltlag (1 g salt per 100 g vatten). Lägg en liten vikt på grönsakerna, så att allt hålls under vätskan, och lock på.

4. Låt fermenteras i rumstem peratur 3–7 dagar, och förvara sedan i kylskåp upp till flera månader.

32 Havets
smaker
Vår

Sudare

Jouhilevä/Sea lace, Dead man’s rope/Chorda filum

Sudaren, även känd som snärjtång, är en ettårig brunalg som finns från sen vår till sommar. Sudare växer på hårda bottnar på 1–5 meters djup. Ofta finns den i skyddade vikar, antingen enskilt på små stenar, eller i större bestånd. Klipp av och lämna fästet orört. Skölj direkt på plats genom att skaka av algen i vattnet. Skölj igen hemma med rent vatten och rensa genom att dra över sudaren med fingernaglarna. Servera strimlad över en rätt eller rå i sallad och till sushi. Sudare kallas också havs spaghetti, och passar bra att lägga med i kokvattnet just innan spaghettin eller nudlarna är al dente.

Spagetti med sudare & salsa verde på strandväxter

Ett rejält knippe sudare, färsk och välsköljd 300 g spagetti  Salsa verde

1 dl gräslök   ½ dl saltarv  1 dl persilja  1 dl basilika  saften av en limefrukt eller en näve harsyra  rybsolja

1. Mixa ingredienserna till salsa verden.

2. Koka pastan enligt an visning på förpackningen. Tillsätt sudaren i slutet av koktiden.

3. Servera pastan med salsa verde.

Havets

33
smaker
Vår

Sommar

Fiska mört och plocka kärleksört

Nu är det säsong för att meta eller svirvla direkt från bryggan eller båten. I väntan på napp för grillen eller röken kan du plocka strandväxter eller alger att servera till fiskrätten. Kärleksört, tarmalg, gåsört, saltarv, vresros … Det finns en massa vilda växter längs med strandkanten och alger i havet som lyfter sommarens sallader, drinkar och grillmiddagar till nya smakhöjder.

Gåsört

Ketohanhikki/Silverweed/ Potentilla anserina

Under sommaren kan du plocka gåsört vid stränder och på klippor och holmar. Knipsa av med fingrarna eller använd sax. Den vissnar snabbt och kräver sval förvaring. Använd som färsk eller torkad i salla der, drycker eller som deko ration. Rötterna som plockas på senhösten eller vintern är energirika och innehåller rikligt med C-vitamin.

Gräslök

Ruoholaukka/Chives/Allium schoenoprasum

Gräslöken växer under vår och sommar på klippor, stränder och holmar. Plocka genom att klippa av ett knippe vid roten. Vira gärna in i fuktat hushållspap per eller tidningspapper för att hålla gräslöken fräsch. Hemma kan den ställas i kallt vatten. Godast är den som färsk, men den går också bra att torka eller frysa. Använd som smaksättare i inläggningar, sallader, buljong er, soppor. Precis som övriga strandväxter tillför gräslöken kosten fibrer, som är bra för tarmhälsan. Den innehåller också C-vitamin, K-vitamin, A-vitamin samt karotin.

Sommar

35Havets smaker

Stekt gädda med nypotatis slungad i brynt smör

500 g gäddfilé salt

peppar smör till stekning gräslök till dekoration

Nypotatis med brynt smör 800 g nypotatis 50 g smör

Sötsyrlig tomatsallad 250 g körsbärstomater ½ dl vinäger

2 msk olivolja ½ kruka basilika salt, peppar

1. Salta och peppra gäddfilén. Skär i portionsstora bitar.

2. Stek i smör i cirka 2 minuter per sida.

3. Tvätta och skrubba nypo tatisen. Koka mjuk i lättsaltat vatten.

4. Värm upp smöret i en kastrull och låt koka under omrörning tills smöret får en gyllenbrun färg och en brynt nötig doft.

5. Slunga potatisen i smöret och servera med gäddan och finklippt gräslök.

6. Tvätta tomaterna och halvera dem.

7. Blanda ihop alla ingredien ser i en skål och smaka av med salt och peppar.

Färskost på gräslöksblomma

250 g kvarg  250 g gräddfil  ½ tsk salt  en bunt gräslök (2 dl finklippt)  gräslöksblommor för dekoration

1. Blanda samman kvarg och gräddfil i en skål.

2. Finklipp gräslöken och plocka de finaste kronbladen av blomman. Blanda ner alltihopa i skålen och tillsätt saltet.

3. Häll upp ostmassan i ett kaffe filter och låt rinna av över natten i kylskåp. Dekorera med gräslöks blommor. Passar bra på knäckebröd, till ugnspotatis eller rökt braxen.

36 Havets smakerSommar

Gryta med havets smaker

1 aubergine eller zucchini

1 morotsknippe

1 knippe rödlök

5 solmogna tomater eller en burk tomatkross salt, svartpeppar

2 matskedar rybsolja

1 näve färsk, välsköljd blåstång

1 näve färsk, välsköljd tarmalg gräslök saltarv

1. Ansa och finfördela vegeta bilierna.

2. Ta fram en kastrull, värm upp oljan och fräs vegetabilier na. Börja med morötterna och tillsätt rödlök, låt fräsa en stund och tillsätt därefter zucchini eller aubergine. Fortsätt fräsa och

tillsätt slutligen tomat och en skvätt vatten. Låt puttra under lock cirka 20 minuter. Krydda.

3. Tillsätt blåstång, tarmalg, saltarv och gräslök mot slutet.

4. Servera med kokt fisk. Gädda är mild i smaken och gifter sig fint till rätten.

Obs! Rätter med alger är salta i sig, var försiktig med extra salt.

Strandaster

Meriasteri/Sea aster/Tripolium pannonicum

Strandaster växer på för sommaren och sommaren. Bäst smak har den innan den blommar. Den växer nära vat tenbryn, och kan plockas ända in på hösten. Plocka bara så mycket du behöver, gärna i torrt och halvsoligt väder. Förvara svalt, så att den inte vissnar. Växten kan användas som sådan, eller lätt tillredd. Smaken är kryddig och salt. Som smörstekt är den god till en fiskrätt eller kräftor. Som rå passar den bra i tomatsallad eller en örtdressing. Blommor na är fina som dekoration i sal lader, drycker eller på bakverk. De kan också torkas och strös över mat eller desserter.

Saltarv

Suola-arho/Sea sandwort/ Honckenya peploides

Saltarv växer om sommaren vid stränder. Knipsa av så många kvistar du behöver och förvara i rent kärl eller pap perspåse. Skölj noggrant för att få bort sand. Godast är den som färsk före blomning, men den kan också torkas och användas som krydda. Smaken är salt och syrlig, och påminner om gurka, testa i tzatziki i stället för gurka. Passar bra i sallader, såser och röror. Den kan ha en viss beskhet, men ett snabbt upp kok mildrar beskheten.

38
Havets smaker Sommar

Speltotto med saltarv & kräftstjärtar

3 dl speltkorn

1 l kräftbuljong

2 dl vitvin

1 lök

2 dl kräftstjärtar

cirka 1 dl saltarv

1 matsked smör  eventuellt riven ost, exempelvis emmenthaler

1. Lägg de hela speltkornen i blöt i vatten över natten. Det gör att speltkornen mjuknar snabbare vid tillredning.

2. Skala och finhacka löken.

3. Smält en klick smör i traktörpanna. Fräs löken, tillsätt de avrunna speltkornen.

4. Späd med kräftbuljong och låt vätskan koka in under omrörning. Tillsätt till sist vinet. Vinet går bra att byta ut mot citronsaft och vatten. Speltkornen suger i sig olika mängd vätska beroende på produkt. Följ med hur mycket vätska som behövs. Speltotton är klar då speltkornen mjuknat men har kvar tuggmotstånd. Testa dig fram!

5. Tillsätt kräftstjärtar och saltarv mot slutet. Saltarven ger en trevlig sälta. Smaka av och tillsätt vid behov lite god ost.

Kärleksört/Käringkål

Isomaksaruoho/Orpine/Hylotelephium telephium

Kärleksört växer på våren och hela sommaren vid stränder och på holmar på torr och karg mark. Bladen plockas enskilt från stammen direkt i ett kärl. Skölj av och servera direkt, eller för vara några dagar i kylskåp. Precis som med andra strandväxter gäller det att plocka varsamt och endast så mycket du behöver.

Kärleksörten räknas till en överlevnadsväxt eftersom den innehåller hela 10 procent kolhydrater. Hela växten kan ätas, men roten och stjälken behöver kokas för att få bort den beska smaken. Den passar bra som färsk i sallader, till dipp, i röror och såser och till fiskrätter. Smaken är aningen sparrisliknande, eller lite som färska ärter. Till konsistensen påminner den något om avokado, och är fräsch och matig. Testa göra en guacamolelik nande röra på kärleksörten! Längre fram på sommaren kan den få lite besk smak, men går bra att äta efter ett snabbt uppkok.

Kärleksörten finns också i förädlad form som perenn i trädgår dar och rabatter, och även den anses vara ätlig.

Röra på kärleksört

1 dl kärleksört

msk olivolja

tomat

rödlök

kruka persilja

tsk chilipulver

lime (saften)

tsk salt

1. Mixa kärleksört och olivolja med stavmixer till en slät massa.

2. Blanda med finhackad tomat, rödlök och persilja. Krydda med chilipulver, limesaft och salt.

3. Servera med exempelvis bröd, chips eller till sallad.

40 Havets smaker
2
½
¼
½
1
½
½
Sommar

Fiskpaj med kärleksört & lök

3 små pajer

1 dl speltmjöl

1 dl vetemjöl

100 g smör

1 msk vat ten

2 dl kärleksört

1 stor rödlök

1 tsk basilika

150 g idfilé

1 tsk salt

1 tsk peppar

1 ägg

75 g (½ burk) crème fraîche

1. Blanda mjöl och kallt smör, nyp ihop tills konsistensen påminner om våt sand. Tillsätt kallt vatten och knåda till en jämn deg. Tryck ut degen i små pajformar och låt stå i kylskåp minst 30 minuter.

2. Värm ugnen till 200 grader.

3. Pajfyllning: Strimla kärleksört, rödlök och basilika tunt. Hacka idfilén i små bitar så att benen “försvinner”, nästan som en färs. Blanda ihop fyllningen och krydda med salt och peppar.

4. Äggstanning: Blanda ägg och crème fraîche i en skål.

5. Lägg fyllningen i pajformarna och häll över äggstanningen.

6. Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter.

Variera fisken: Braxen, mört, abborre, sutare

Sallad med kärleksört, jordgubbar & ost

1 l jordgubbar

2 mozzarellaostar

1 näve kärleksört   balsamico   kronblad av vresros

1. Ansa och dela jordgubbarna.

2. Varva jordgubbar med riven mozzarella och kärleksört på ett fat.

3. Ringla över lite balsamico, dekorera med kronblad av vresros, och servera som lätt lunch eller kvällsmål en varm sommardag.

41Havets smaker Sommar

Tarmalg/Tarmtång/Rörhinna

Isosuolilevä/Sea lettuce, Gutweed, Grass kelp/Ulva intestinalis

Tarmalgen börjar växa när isen gått och solen börjar värma upp vattnet. Den kan plockas ända fram tills vattnet kallnar igen. Den växer direkt under vattenbrynet på 0–7 meters djup på hårda bottnar. Klipp eller riv av, men var försiktig så att inte fästet slits loss, det är viktigt att algen ska kunna fortsätta växa även efter att du skördat den. Plocka som mest hälften av ett bestånd. Ska ka av tarmalgen i havet så att eventuella små ryggradslösa djur lossnar. Skölj lite i taget i rent vatten i en bunke så att alla synliga orenheter lossnar, byt ut vattnet tills det är klart. Förvara i kyl skåp i en plastpåse utan vätska. Tarmalgen går även bra att frysa in, men tryck ut så mycket vatten som möjligt före. Den kan också torkas, förvara då mörkt. Ät som färsk eller friterad i sallader eller asiatiska rätter. Torkad som krydda, i algsalt eller algolja.

Fröknäcke med tarmalg

1 plåt

1 dl (5 g) torkad tarmalg

½ dl linfrön

1 dl sesamfrön

½ dl solrosfrön

1 tsk salt

1 dl rågmjöl

¼ dl rybsolja

1 ½ dl kokande vatten

1. Torka algerna. Kläm ut över lopps vätska ur sköljda alger och torka av med hushållspapper.

Bred ut på en plåt och torka i ug nen på 60 grader tills algerna är torra och knapriga, cirka 15–25 minuter.

2. Värm ugnen till 175 grader

3. Rör ihop alla torra ingredi enser. Häll i kokande vatten. Rör om till en jämn smet.

4. Kavla degen tunt mellan två bitar bakplåtspapper. Ta bort det övre bakplåtspappret och flytta över degen på en bakplåt.

5. Grädda i mitten av ugnen i 45 minuter.

42 Havets smaker
Sommar

Stekt id med kärleksört & tarmalg

1 dl tarmalg

1 dl rybsolja 400 g idfilé

2 msk rybsolja 100 g kärleksört 100 g mangold salt, peppar

1. Torka av den sköljda tarmal gen med en bit hushållspapper.

2. Värm rybsoljan i en liten tjockbottnad kastrull till cirka 180 grader. Fritera snabbt alger na i oljan i cirka 5–10 sekunder tills de puffat upp och blivit knapriga. Låt rinna av på en bit torrt hushållspapper.

3. Skölj kärleksört och mangold, riv i stora bitar.

4. Salta och peppra idfilén, stek i olja i en het panna. Lägg fisken åt sidan, fräs mangold och kärleksört i lite olja. Krydda med salt och peppar.

5. Servera iden på en bädd av kärleksört och mangold, med friterad tarmalg ovanpå.

Variera fisken: Gädda, abborre, gös

Kryddsmör med tarmalg & lime

250 g rumsvarmt smör  skalet och saften av ½  lime  1 dl färsk tarmalg, välsköljd

1. Blanda smöret med finskuren tarmalg, skalet och saften av lime. Rör ihop.

2. Smaka av, tarmalgen är salt så salta endast om nödvändigt. Servera till stekt fisk.

43Havets smaker
Sommar

Ålnate/Abborrgräs

Ahvenvita/Claspingleaf pondweed/Potamogeton perfoliatus

Ålnaten, som är en kärlväxt, känner många igen från när den har fastnat i båtmotorn. Men visste du att den också går att äta? Plocka försiktigt några blad från stjälken, eller klipp av en bit. Var noga med att inte riva loss med rötterna, de binder sediment och bistår till att hålla vattnet klarare. Plocka endast där vattnet är rent och skölj noggrant. Använd som färsk eller stek upp och smula över exempelvis en sallad eller bowl som smaksättning.

Bowl med smörstekt ålnate

2 dl speltkorn

2 morötter

150 g ålnate smör till stekning

1 dl majonnäs

1 tsk sriracha

300 g rökt abborre Marinerad gurka

1 gurka

1 dl ättika

1 dl vatten ½ dl socker chiliflakes

1. Koka speltkornen mjuka.

2. Marinerad gurka: Skiva gur kan fint och lägg i en glasburk med lock. Blanda ihop ättika, vatten och socker i en kastrull och värm tills sockret löst sig. Krydda lagen med chiliflakes. Häll lagen över gurkan. Låt stå medan övriga ingredienser för bereds. Du kan förvara gurkan i kylen i ungefär en vecka.

3. Strimla moroten fint. Blanda majonnäs och sriracha.

4. Skölj ålnaten noggrant i kallt vatten. Plocka bort bladen från stammen och stek i smör i het panna tills de är krispiga. Salta vid behov.

Sommar

5. Komponera din bowl. Börja med en bas av speltkorn. Tillsätt morötter, marinerad gurka och rökt abborre. Toppa skålen med smör stekt ålnate och servera med srirachamajonnäs.

44
Havets smaker

Främmande och invasiva arter

Vresros

Kurtturuusu/Rugosa rose/Rosa rugosa

Vresrosen är en invasiv art som brett ut sig över hela kusten, speciellt vid havsstränder. Den ska utrotas från och med den 1 juni 2022, och i samband med det kan man passa på att ta tillvara det ätbara. Plocka blommorna med rejäla handskar och sax för att inte sticka dig på taggarna. Blombladen kan användas som färska eller torkade i drycker, till sirap, socker och som dekoration – men färgen är nog mera tilltalande än smaken. Också nyponen går bra att ta tillvara.

Vresrossirap

½ dl socker

½ dl vatten

½ dl kronblad av vresros

Koka ihop ingredienserna i en tjockbottnad kastrull. Låt sjuda 5 minuter, tills sirapen fått färg och arom av rosbladen. Låt svalna och plocka bort rosbladen. Använd sirapen i bak ning och drycker, eller servera till dessert.

Svartmunnad smörbult och brackvattenkrabba

Östersjön är ett ungt hav och särskilt käns ligt för invasiva arter som hotar ursprungliga arter. De invasiva och främmande arterna når Östersjön exempelvis via fartygs bal lastvatten. Eftersom arterna inte har naturli ga fiender i Östersjön är det lätt för dem att etablera sig och hota ekosystemet.

Fisken svartmunnad smörbult (Mustatäplä tokko/Round goby/Neogobius melanostomus) är en invasiv art som etablerat sig i Östersjön de senaste åren. Ursprungligen kommer den från Svarta havet och Kas piska havet. Om du fångar den går den bra att tillreda och äta. En annan invasiv art som fått snabb spridning är vitfingrad brackvattenkrabba.

Främmande arter som upptäcks i Östersjön ska alltid rapporteras på vieraslajit.fi

45Havets smaker
Sommar

Fisketips för nybörjaren

För nybörjaren är mete det lättaste sättet att börja fiska. Mete, pimpelfiske och strömmingsfiske med häckla kräver inte fiskelov och kan utövas fritt en ligt allemansrätten i de flesta vattendrag. Endast i vattendrag där det finns vandringsfisk och andra områden där fiske är förbjudet får man inte meta. Metspö och övrig utrustning kan köpas i andra hand eller i de flesta större marketar.

Du behöver:

 Metspö

 Metrev på vinda med fiskelina, flöte, sänke och krok.  Bete, exempelvis maskar eller fluglarver. Mask kan grä vas upp eller köpas där fiskeutrustning säljs. En bit ost, degboll eller majskorn funkar också som bete.

 En kylväska för att frakta hem fångsten.

Det kan också vara bra att ha:  Kroklossartång  Påse eller ämbar till fisken.  Håv  Kniv och fiskhammare  Extra fiskeutrustning, om linan trasslar sig eller kroken lossnar.  Något bekvämt att sitta på.

Obs! Som flöte rekommenderas inte det traditionella röd-vita flötet, utan ett smalare tävlings flöte. Det här gör det lättare att få napp eftersom fisken inte på samma sätt känner motstånd när den smakar på betet som den gör vid användning av ett röd-vitt flöte.

Var får man mest napp?  Stränder där bottnen är ojämn och fiskarna hittar bra med näring. Exempelvis områ den där det finns mycket stenar på bottnen och vid vasskanter.  Blåsiga stränder där vinden för med sig gott om näring till fisken.

 Strömmande smala vatten områden, exempelvis nära våg brytare och bryggor.

När ska man fiska?

Det går bra att fiska i alla väder förutom åska. Man kan få napp vid alla väder, men eventuellt lite mer en aningen blåsig och halvmulen till mulen dag, jämfört med en het och solig dag.

Ta tillvara fångsten  Bedöva och avbloda fångsten direkt. Förvara i kylväska.

 Om fisken av någon orsak inte lämpar sig för matlagning kan den försiktigt släppas ut i vattnet, inte slängas, och en dast om den inte skadats av kroken. Om kroken är för djupt nere i halsen, bör fisken bedö vas så snabbt som möjligt. Läs mer om fiske på vapaaajankalastaja.fi Källa: Suomen Vapaaajankalastajat (SVK)

Fiskevårdsavgiften tryggar fiskevatten och fiskbestånd

 Alla fiskare i åldern 18–64 år som fiskar med olika redskap eller fångar kräftor ska betala fiskevårdsavgift. Att fiska med metspö, pilkfiske och fiske med en strömmingshäckla (en lina med flera krokar) omfattas däremot inte av fiskevårdsavgif ten, och kan alltså göras avgiftsfritt. För användning av mer än ett spö eller häckla per person krävs dock lov av vatten områdets ägare.

 Fiskevårdsavgiften kan betalas för ett helt år (45 euro), en vecka (15 euro) eller ett dygn (6 euro). Fiskevårdsavgiften berät tigar att fiska med ett kastspö i nästan hela landet, men i vissa fall behöver man också ett tillstånd av vattenområdets ägare.

 Fiskevårdsavgiften används för att ta hand om fiskevatten och fiskbestånd, övervaka fiske och erbjuda rådgivning.  Läs mer om fiskevårdsavgiften och olika redskapskatego rier på eraluvat.fi. Avgiften kan betalas direkt på webbsidan, eller i exempelvis R-kiosker. Källa: Eraluvat.fi, mmm.fi

47Havets smaker
Sommar

Abborre

Ahven/Perch/Perca fluviatilis

Abborren är Finlands nationalfisk, och ofta bland de dyraste fiskarna i fiskdisken. Särskilt rökt abborre är starkt förknip pad med finlandssvensk matkultur. Köttet är fast, vitt och milt i smaken. Abborre rensas och fileas på samma sätt som gädda, beskrivning på sidan 16. Den tillreds ofta efter att den har byxats. Att byxa betyder att skära bort benraden i filéns mitt, vilket ger filén en byxliknande form.

Smakkombinationer: Jordärtskocka, fänkål, grönkål, savoykål, sparris, gräslök, lagerblad, timjan, pepparrot, nässla, bacon, smetana, smör, senap, saltad svamp

Ostig abborrgryta med tomat och kapris

1–2 färska lökar eller 1 liten purjolök 200 g körsbärstomater 400 g byxade abborrfiléer

1 dl torrt vitt vin eller 1 msk vitvinsvinäger

2 dl fiskbuljong 100 g naturell smältost, exempelvis Koskenlaskija

1 skvätt vispgrädde 2 msk kapris salt, peppar ½ kruka dill

1. Strimla löken och halvera tomaterna.

2. Hetta upp en gjutjärnspanna och stek löken i lite olja, men spara den gröna delen av löken till senare. Lägg i abborrfiléerna i pannan.

3. Ta bort abborrfiléerna ur pannan när de fått lite stekyta och lägg åt sidan. Tillsätt tomaterna i pannan och häll över vitt vin. Låt koka i cirka 5 minuter. Tillsätt fiskbuljong, smältost, grädde, kapris och resten av löken. Låt koka i ytterligare 5–10 minuter.

4. Lägg tillbaka abborren i pannan precis före servering. Krydda med salt och peppar och toppa med finhackad dill. Servera med kokt potatis.

Havets

48
smaker
Sommar

Sutare

Suutari/Tench/Tinca tinca

Sutaren finns främst i södra Finland. Den är en medelfet fisk med mycket kött och mild smak. I Finland är den inte så vanlig på matbordet, men i södra Europa anses den vara en delikatess.

Smakkombinationer:

Rosmarin, chili, kärleksört, alla sorters lök, dragon, syra

Sashimi på sutare

300 g filé av sutare sojasås och kallpressad rybsolja till servering

1. Frys fisken före användning.

2. Ta fram och låt tina. Skär filéerna i tunna skivor när fisken är halvfrusen. Servera med soja och olja.

Havets

49
smaker
Sommar

Grilla fisk

 Om du grillar en hel fisk lönar det sig att fjälla och salta kväll en innan. Använd fint havssalt, det sugs bra in i köttet. Låt dra över natten innan du fyller fis ken med exempelvis örter, citron och vitlök.

 Hel fisk är lättare att grilla än en filé, då fiskfilén lätt fastnar i grillgallret. Linda gärna in fisken i något, exempelvis vass.

 Grilla på svag indirekt värme.

Helgrillad id

1 hel id

100 g havssalt per kg fisk 1 citron

3 vitlöksklyftor olja

ett knippe valfria örter, exempelvis rosmarin, dragon, timjan

1. Dag 1: Fjälla fisken. Gnid in fisken med salt och ställ i kylen över natten.

2. Dag 2: Skölj bort överflö digt salt.

3. Pressa vitlöksklyftorna med en kniv. Skiva citronen. Fyll fisken med krossade vitlöksklyftor, citronskivor och örter. Gnid in fisken i lite olja.

4. Knyt ihop fisken så att fyllningen inte faller ur. Använd exempelvis vass.

5. Tänd grillen och grilla på indirekt värme cirka 10–15 minuter per sida.

Variera fisken: Gädda, gös, braxen

Vass

Järviruoko/Common reed/ Phragmites australis

Vassen växer via rotstockar på havsbottnen. All vass i en vik kan därmed vara en enda jättestor individ, sammanbunden via rotsys temet. Rotskottet, det vill säga den nedersta delen på ett vasstrå, går bra att plocka och tillreda. Också stjälkarna kan användas, exempelvis för att linda in fisk i före grillning.

50
Havets smaker
Sommar

Böckling, det vill säga rökt strömming.

Att varmröka fisk

Rökning passar alla fiskarter, men bäst blir det med feta fiskarter, såsom strömming och braxen.

Men som sagt, det går bra att röka också magrare fiskar, exem pelvis abborre, gös, mört.

Du behöver

• Röklåda, rökugn eller rökskåp.

• Alspån. Också andra lövträd av hög kvalitet går bra, olika träd ger olika smak.

• Enris

• Sockerbitar ger en bra yta

Då du röker

• Ju färskare råvara desto bättre resultat.

• Saltning kan göras före eller efter rökningen. Finmalet havssalt är bäst, eftersom det snabbt löses upp i fiskköttet vid torrsaltning eller i saltlake. Undvik salt med jod och orent salt, exempelvis örteller mineralsalt. Det kan ge missfärgning eller bitter eftersmak vid rökning.

• För att få en jämn förbränning ska veden vara torr. Vill du ha en fuktigare rök kan veden sprayas med vatten.

• Fisken bör vara torr för att få bra färg och smak. Det upp nås genom att hålla luckan till röklådan/rökugnen öppen tills det uppstår rök. Stäng därefter luckan.

• Fisken är klar efter ungefär 2–4 timmar i 60–80 grader.

Höst

Högsäsong för strömming

När naturen ovan land sakta går mot vintervila, blir det aktivare under ytan i takt med att havet kyls ned. Hösten är strömmingens tid, och det är nu det lönar sig att ge sig ut med en strömmingshäckla, det vill säga en lång lina med flera krokar. I september och oktober kan man se hobbyfiskare vid Drumsö bro i Helsingfors och Replot bro i Vasa fiska strömming.

Strömming

Silakka/Baltic herring/Clupea harengus membras

Strömming och sill är samma art, men har olika namn beroen de på var den simmar. Man brukar säga att strömmingen sö der om Kalmarsund heter sill, norr om Kalmarsund strömming.

Kommersiellt är strömmingen vår viktigaste fiskart i Finland. Trots det konsumerar vi finländare endast en bråkdel av den strömming som fiskas här. Merparten av strömmingen går till export, djurfoder och fiskmjöl. Fisket av strömming, lax, torsk, rödspätta och vassbuk regleras med fiskekvoter i Östersjön för att försäkra hållbara fiskstammar.

Ur miljösynpunkt är strömmingen en hållbar råvara. Ström mingsfisket avlägsnar årligen betydande mängder eutrofie rande ämnen ur havet.

Strömming äts traditionellt i inläggningar under högtider. Böckling, det vill säga rökt strömming, är en sommarklas siker. Panerad och stekt strömmingsflundra är smaklig och förmånlig vardagsmat.

Smakkombinationer: Smör, lök, vitlök, ärter, chili, körvel, gräslök, dill, pepparrot, bacon, syrade mjölkprodukter, ägg, smör, skärgårdsbröd, senap, maskrosknoppar, anis- och fänkålsfrön, senapsfrön, vinäger, öl

Rensa strömming

1. Vrid av huvudet och dra ut inälvorna.

2. Dra med tummen utefter ryggbenet.

3. Vik ut fisken och dra bort ryggbenet.

Skepparströmming

¾ kg strömming

1 tsk salt

3 msk hackad dill

1–1 ½ dl grädde

1–4 tsk senap

2 tsk ättika eller vinäger

1 tsk socker

1 msk ströbröd

2–3 msk smör

1. Rensa, bena ur och skölj strömmingen. Låt den rinna av och gnid in med salt.

2. Rulla strömmingen med skinnsidan utåt och lägg den i en smord ugnsform.

3. Blanda senap, ättika, socker, hackad dill och grädde. Häll så sen över strömmingen och låt stå i 10 minuter. Strö över ströbröd och klicka över smör.

4. Grädda i 250 grader i un gefär 25 minuter. Kan serveras såväl varm som kall, exempelvis på smörgås.

MSC-märkning garanterar hållbart fiske

MSC-märkningen (Marine Stewardship Council) innebär att fisken är vild fångad, kommer från ett livskraftigt bestånd och har fiskats med omtanke om havsmiljön.

53HöstHavets smaker
1 2 3

Strömmingssmörrebröd

300 g strömmingsfiléer

3 dl vetemjöl

2 ägg

3 dl panko eller ströbröd salt

rågbröd sallad

Remouladsås

½ morot

1 schalottenlök

½ kryddgurka

2 msk kapris

ett knippe persilja

½ tsk Dijonsenap

1 ½ dl majonnäs saften från en halv citron salt, peppar

Pommes frites

2 l vatten

2 msk ättika

1 msk salt

2 kg mjölig potatis olja till fritering salt

1. Tillred remouladsåsen: Riv morot. Finhacka schalottenlök, kryddgurka, kapris och persilja. Blanda ihop allt med senap och majonnäs. Smaka av med citron saft, salt och peppar.

2. Dubbelpanera strömmingen genom att först rulla filéerna i mjöl, sedan ägg och sist panko.

3. Fritera cirka 3 minuter eller tills färgen är gyllenbrun.

4. Komponera smörgåsen: Bred remouladsås över ett rågbröd. Tillsätt sallad och de nyfriterade strömmingsfiléerna. Toppa ex empelvis med marinerad gurka, recept på sidan 44.

5. Pommes frites: Blanda vat ten, ättika och salt i en kastrull och koka upp.

6. Skär potatisen i stavar och lägg ner i ättiksvattnet. Koka

på svag värme i cirka 10 minuter.

7. Ta upp stavarna från vattnet och låt rinna av på hushållspapper. Låt svalna.

8. Värm frityroljan till 160 grader. Fritera potatisarna cirka 1–2 minuter. Ta upp med hålslev och låt torka på hushållspapper i cirka 20 minuter.

9. Värm oljan till 180 grader. Fritera slutligen potatisarna cirka 3 minuter. Låt torka på papper och salta före ser vering. För ännu krispigare resultat, frys potatisarna efter första friteringen och fritera sen på nytt.

Halstrad strömming

hela strömmingar 20 % saltlake (2 dl salt per 8 dl vatten)

1. Förbered saltlaken genom att lösa upp saltet i vattnet.

2. Placera de orensade ström mingarna i ett halster.

3. Halstra (det vill säga håll halstret över öppen eld) några minuter per sida tills ström mingen får färg.

4. Lägg strömmingen i saltlös ningen och sära på dem om de fastnat i varandra. Låt dra 20 sekunder. Plocka upp strömming en med hålslev och avnjut direkt!

Havets smaker

54 Höst
Halstrad strömming

Strömminginläggning med smak av rom

600 gram strömmingsfiléer eller 1 kg orensad strömming

5 dl vatten

1 dl ättika

1 msk salt

Sås

3 msk majonnäs

2 dl crème fraiche eller grekisk yoghurt (10 %) ½ dl fiskrom lite krossad vitpeppar

1. Rensa strömmingen och skölj den i kallt vatten.

2. Blanda vatten, ättika och salt.

3. Låt filéerna ligga i ättikslagen tills köttet är vitt, cirka 6 timmar i kylen.

4. Ta upp filéerna och låt dem rinna av väl i ett durkslag. Dra av skinnet.

5. Blanda ihop såsen. Smaka av med vitpeppar. Vänd försiktigt ner strömmingen och låt den stå i kylen, gärna 12–24 timmar. Strömmingsinläggningen håller i kylskåp upptill 3 dygn.

Gräslöksströmming

600 gram strömmingsfiléer eller 1 kg orensad strömming

5 dl vatten

1 dl ättika

1 msk salt

Sås

1 dl finklippt gräslök

2 dl gräddfil

3 msk majonnäs Rosépeppar

1. Rensa strömmingen och skölj den i kallt vatten.

2. Blanda vatten, ättika och salt.

3. Låt filéerna ligga i ättikslagen

tills köttet är vitt, cirka 6 timmar i kylen.

4. Ta upp filéerna och låt dem rinna av väl i ett durkslag. Dra av skinnet.

5. Blanda ihop såsen. Smaka av med rosépeppar.

6. Vänd försiktigt ner ström mingen och låt den stå i kylen, gärna 12–24 timmar. Ström mingsinläggningen håller i kylskåp upp till 3 dygn.

Medelhavsströmming

300 g strömmingsfiléer salt peppar skalet från 1 citron saften från ½ citron

Toppning

2 surskorpor 50 g fetaost ½ dl olivolja några klickar smör ett knippe bladpersilja

1. Sätt ugnen på 200 grader.

2. Skölj strömmingsfiléerna och placera ut dem i en ugnsform med skinnsidan neråt. Salta och peppra. Riv citronskal över filéer na och pressa över saften från en halv citron.

3. Krossa surskorporna för hand eller i matberedare. Toppa fisken med smulad fetaost, olivolja, några klickar smör, surskorps smulor och bladpersilja (spara en del persilja till garnering). Place ra några skivor citron på fisken.

4. Tillaga fisken i ugn i cirka 20 minuter.

5. Garnera med resten av per siljan och servera med potatis och en kall yoghurtsås.

Variera fisken: Nors, abborre, gös

Asiatiska strömmingsbullar

600 g strömmingsfiléer

utan skinn

1 knippe färsk koriander

1 bit ingefära

1 lök

3 vitlöksklyftor

1 ägg

2 msk sojasås skalet från en lime olja till stekning

Sallad

1 pak choi

200 g vitkål 2 morötter

2 msk soja 1 msk fisksås saften från en lime chiliflakes

1. Sätt ingredienserna i en matbe redare och mixa till en jämn massa.

2. Forma massan till bullar med hjälp av händerna och en sked.

3. Stek bullarna på medelhög värme tills de har en gyllenbrun yta. Strö lite salt över bullarna om det behövs.

4. Tillred salladen genom att finstrimla grönsakerna. Rör ihop soja, fisksås, limesaft och chili och blanda med grönsakerna

Variera fisken: Id, mört, sutare, braxen

Havets smaker

56 Höst
Asiatiska strömmingsbullar

Gös

Kuha/Pike-perch/Sander lucioperca

Gös Walewska

En klassiker med fisk och sås i mitten, spritsad duchessepotatis runt omkring.

4–6 portioner

Cirka 500 g gösfilé

salt

saft av en halv citron

½ dl vatten

Rovfisken gös hör till familjen abborrfiskar. Namnet lucioperca betyder ordagrant gäddabborre, då den påminner om båda. Ryggfenan är lik abbor rens, och de vassa tänderna och färgerna på minner om gäddan. Den har ett milt och smakligt kött, som till både smak och textur påminner om abborre. Den är en uppskattad fisk, som kan tillre das varierande. Särskilt stekt med en god sås eller tillbehör gör den sig väl. I fiskdisken hör den till den dyraste inhemska vilda fisken tillsammans med abborre, medan strömming är den billigaste.

Smakkombinationer: Jordärtskocka, fänkål, grönkål, savoykål, sparris, gräslök, lagerblad, timjan, pepparrot, nässla, bacon, smetana, smör, senap, saltad svamp

WWF:s fiskguide för medvetna val vid fiskdisken

I fiskguiden får de olika arterna grönt, gult eller rött ljus. Bedömningen görs baserad på hur bestånden mår, hur fisket kontrolleras och förvaltas och hur fisket påverkar ekosys temet. För odlade arter kollar man också upp varifrån fodret kommer och hurdan miljöpå verkan odlingen har, och därtill de anställdas sociala och etiska rättigheter. Bedömningen görs av forskare anställda av WWF.

Läs mer på wwf.fi/ruoka/kalaopas. Guiden finns även på svenska, men lägg då märke till att den är anpassad till förhållanden i Sverige, och därmed har delvis andra rekommendationer.

Sås

3 msk smör

4 ½ msk vetemjöl

¾ dl vitt vin

1 ¾ dl spad från fisk + vatten

1/2 dl grädde

1 äggula salt, vitpeppar Duchessepotatis 750 g potatis, mjuk sort vatten och salt till kokning

2 msk smör 2 äggulor salt riven ost till gratinering

1. Skala och koka potatisen mjuk i saltat vat ten. Häll av kokvattnet. Mosa potatisen och rör ner smör och äggulor. Smaka av med salt.

2. Byxa (kan uteslutas) och salta filéerna. Rulla ihop filéerna och placera i en smord ugnsform. Häll vatten och citronsaft över fisken. Tillred fisken i ugn på nedersta falsen i 200 grader i cirka 10 minuter eller tills fiskköt tet blivit vitare i färgen. Ta ut ugnsformen och höj ugnens temperatur till 225 grader. Häll av spadet från formen och blanda spadet med vatten så att det blir 1,75 dl totalt.

3. Tillred såsen genom att smälta smör i en kastrull och vispa ner mjölet. Vispa ner spadet från fisken samt vin lite i taget. Tillsätt grädde och koka såsen några minuter under omrör ning. Ta kastrullen från plattan och rör ner en äggula. Smaka av såsen med salt och peppar. 4. Spritsa duchessepotatis runt fisken och häll såsen på fisken. Strö på riven ost och gratinera i 225 grader i cirka 15 minuter eller tills rätten får lite färg.

58 Höst Havets smaker

Säljakt ger kött, skinn och bättre fiskelycka

Under 1900-talet minskade sälarna i Östersjön drastiskt. Intensiv jakt och miljögifter som inverkade negativt på sälarnas reproduktion ledde till att de på 1980-talet var utrotningshotade. Fridlysning och miljöarbete för att öka sälstammarna lyckades, och i dag finns det gott om säl i Östersjön. Under 2021 räknades 41 000 gråsälar under sitt pälsbyte, och det sägs att det är ungefär 60–80 procent av det totala antalet gråsälar.

Förutom gråsäl finns det också vikarsäl och den fridlysta knubbsälen i Östersjön.

Att bedriva säljakt blev lagligt i Finland igen år 2000. Historiskt och fortfarande i dag är mycket av den säljakt som bedrivs skyddsjakt. Sälarna gör

stor skada på fiskeredskap och fångst. De lär sig snabbt och kan följa en yrkesfiskare en lång period för att äta sig mätta på fisk ur näten.

I viss mån bedrivs också jakt för köttets och skinnets skull. Sälar under 100 kilo lämpar sig bäst som mat. I Österbotten jagas säl i viss mån på isen, medan man på Åland bedriver jakten på klippor och skär, gärna en lugn och spegelblank dag. Jaktkvoten på gråsäl och vikarsäl är i dag 1 050 gråsälar och 350 vikare per år, och därtill 500 gråsälar på Åland. Under januari fram till mitten av april har sälarna kutar och är fredade.

Det viktigaste vid säljakt är att hantera bytet omedelbart så att köttet inte får en oönskad smak

av späcket. Inom en timme bör sälen vara avblodad, fl ådd och köttet nedkylt. Såväl köttet som skinnet och späcket kan tas tillvara. Återförsäljning av sälkött och produkter är förbjudet, så om du vill smaka gäller det att kontakta en jägare. Köttet smakar vilt, lite som hjort, sjöfågel eller lever.

Köttet kan tillredas varierande. Det går bra att torka, röka eller grilla. Servera gärna med något syrligt, exempelvis sälskav med potatismos, grädde, rårörda lingon och lök. En klassisk rätt på säl är sälsoppa.

Källor

Viktor Eriksson, projektet Ståtar, späck och skrävlor Broschyren Säl – En egensinnig råvara, Archipelago Pares rf, 2021

Sälsoppa

1 sälbog, nacke eller lägg, cirka 1 kg

1 kg skalad potatis 2 gula lökar 300 g rotselleri 300 g kålrot 300 g morot 300 g palsternacka lagerblad, kryddpeppar, hackad persilja salt

1. Börja med att skölja sälköttet och låt det sedan koka upp. När det kokat någon minut och skummat ordentligt häller du av vattnet och låter köttet koka upp igen i rent vatten. Tillsätt då 4–5 lagerblad, 1 msk kryddpeppar, 1 hackad gul lök och någon matsked salt.

2. Koka tills köttet är mört, cirka 1–2 timmar beroende på hur stor bit det är.

3. Lyft sedan upp det ur kastrullen och låt svalna något. Skala och tärna under tiden rotsakerna, potatisen och löken.

Recept: Viktor Eriksson

Foto: Archipelago Pares rf/ Tiina Tahvanainen

4. Lägg ner allt i buljongen och låt koka tills allt är mjukt.

5. Skär köttet i mindre bitar och lägg ner det i soppan när rotsakerna är klara. Smaka av med salt och hackad persilja.

60 Höst Havets smaker

Garanterad

Fiskets

Restaurant FRÖJ -

Mat från hjärtat i centrum av Vasa.

På restaurang FRÖJ vill vi bjuda på en helhetsupplevelse med mat av högsta klass. Här arbetar vi med de bästa råvarorna från nejden blandat med ingredienser från övriga Norden. Stilen kallar vi för modern nordisk matlagning och den speglar den nordiska kulturen som den ser ut idag - vi använder oss av traditionella tekniker och låter oss influeras av andra kulturer runtom i världen.

Ravintola FRÖJ

suoraan sydämestä

Ravintola FRÖJ:ssä haluamme tarjota kokonaisvaltaisen kokemuksen ensiluokkaisella ruoalla. Täällä työstämme seudun parhaita elintarvikkeita muiden pohjoismaisten raaka-aineiden höystäminä.

Kutsumme tätä moderniksi pohjoismaiseksi ruoanlaitoksi, ja se heijastaa tämän päivän pohjoismaista kulttuuria – käytämme perinteisiä menetelmiä ja otamme vaikutteita maailman eri kulttuureista.

Restaurant FRÖJFood from the heart in the centre of Vaasa

At restaurant FRÖJ, we aim to offer a holistic experience with food of the highest quality. Here, we work with the best raw materials from our region, mixed with ingredients from our Nordic neighbours.

this style modern Nordic cooking, and it reflects Nordic culture today – we use traditional

and are influenced by cultures around

Ruokaa
Vaasan keskustassa Restaurant FRÖJ Hovrättsesplanaden|Hovioikeudenpuistikko 19 65100 Vasa|Vaasa info@restauarantfroj.com www.restaurantfroj.com Restaurant FRÖJ restaurantfroj
We call
techniques
the world. to-pe 10-18, la-su 10-17
fångst får du vid Fjärdskär eller i Saluhallen, t.o.m. färdigt rökt! Saluhallen öppen vardagar 9-17 & Lördag 10-15 Fjärdskär öppet ti-fre 10-18 & Lö-Sö 10-16 Välkommen att pröva din fiskelycka! Österbottens Fiskarförbund r.f. Fiskerirådgivning i Österbotten Välkommen att kontakta oss om du har frågor om fiske och fiskevård. www.fishpoint.net info@fishpoint.net 050-527 2314
hus, Fiskstranden 65100 Vasa Annonsen finansierad med fiskevårdsavgiftsmedel via Jord- och skogsbruksministeriet.

Fågel eller fisk – vardagsmat i skärgården för 100 år sedan

Det känns svindlande hur mycket som hänt på matens och måltidernas område under ett knappt sekel. Själv hushållning blev supermarke tar och salt strömming blev norsk lax. Om det är nånting som med säkerhet förändras, så är det traditioner, också mattraditioner.

Finlandssvenskarna är ett kust- och skärgårdsfolk. Så har vi beskrivits ända sedan den fin landssvenska samlingsrörelsen tog fart i slutet av 1800-talet. Fiske var en central näring för en stor del av befolkningen, för utom kommersen på lokala torg och marknader skeppades fisk till både Stockholm och Tallinn. Det var ofta fisk på tallriken till långt in på 1900-talet. Vintertid saltad strömming och sommartid saltad braxen men också färsk fisk av alla slag.

I Svenska litteratursällska pets arkiv finns beskrivningar av fiske med olika metoder och i olika regioner. Folklivsforskarna intresserade sig tidigt för att dokumentera arbetet, redskap, fiskelägen, båtar och bodar.

Notfiske var speciellt impone rande, både sommar- och vinter tid. Notkungen ledde arbetet och notlaget delade på fångsten enligt utsedda andelar. Metoden går tillbaka till medeltiden. Man dokumenterade också fiske med ryssjor, kroknät, långrev och många andra sätt.

Maträtter och måltidsva nor var en central del av det folkliv som dokumenterades.

För nästan exakt 100 år sedan, 1921 i Hitis och 1923 i Kyrkslätt, tecknade Vivi Peters ned recept samt seder och bruk i hushållen.

I uppteckningarna från Hitis märks skärgårdens livsvillkor tydligt och listan på vardags mat inleds med fågelgröt, färsk fågelsoppa och fågelpalt. Fågel gröten tillreddes så här: Inälvorna av sjöfågel så som hjärta, magen, fett och ”stannat” stelnat blod hackas fint i en hackho och kryddas med lök och salt. Det hackade kokas i vatten till gröt, som man avreder med rågmjöl. Om man vill ha fågelgröten riktigt god, lägger man även ”äggrommen” eller ”äggmar” i gröten. Äggmar kallas den början till ägg som om våren finnes hos fåglarna. Ägg förekommer överlag i

recepten. I de andra byarna på Hitis sades det att Vänöborna kokar ägg som andra kokar potatis eftersom de har så god tillgång på fågelägg. Andra rätter som nog inte längre är vardagsmat är fiskpalt. I uppteckningarna beskrivs hur man tillreder palt av simpa och id och rompalt av mört: Simppaltar lagas av simpeller torsklever. Levern lägges i ett fat, rågmjöl röres i med en sked så att blandningen blir som en salva. Denna blandning öses sedan med sked i simphuvuden, vilka kokas i vatten. Det blev så gott, att man nästan hade lust att äta simphuvudet med. Mörtar ha stora rommar. Av mörtrom bereder man därför gärna rompalt. Man tager rom men ur fisken, klämmer sönder

62
Havets smaker Ryssjan var det dominerande fiskeredskapet i början av 1920-talet, speciellt i den inre skärgården. Det var en bekvämare fångstmetod än notdragning för att fånga strömming. Foto: Curt Segerstråle, SLS arkiv

På en jaktfärd till Åland äter herrarna tordmuleägg till frukost. Foto: Bernhard Åström 1919, SLS arkiv

den och tillsätter salt. Rågmjöl tillblandas så att det blir en tjock deg. Av degen formas paltar, och dessa kokas i vatten. Rom paltarna ätes med smör.

I de upptecknade recepten värderas inte de olika arterna som simpor, mörtar, idar, sikar, flundror och abborrar olika. Begreppet skräpfisk fanns inte och precis allting tog tillvara. Stuvade abborrar eller simpor är en rätt som kunde vara värd att pröva på. Ättika, socker och dill för tankarna till dillkött.

Abborrarna rensades och fjällades samt kokades. När de voro kokade stuvade man dem med deras egen sås. I spadet hälldes nämligen litet ättika; smör, socker, dill och lök tillsattes. Såsen avreddes med rågmjöl. Simpor stuvas alldeles på samma sätt, sedan man först snott skinnet av dem.

På vissa orter ratades simpor men i Hitis åt man dem gärna. Huvudena skars bort innan de kokades och lades i stället att koka i strömmings- eller annan

fisksoppa för att ge bättre smak. I uppteckningen nämns att skär gårdsborna sällan åt ål och lake, förutom i enstaka gårdar som till exempel på Högsåra.

Fisk var vardagsmat men också minst en av många rätter på högtider och kalas. På julen nämns både kokt gädda och lut fisk, seden kunde variera från by till by, men bägge var också ka lasrätter. En uppteckning börjar: ”När man ställer till kalas och inte har färsk fisk, eller tycker att det är finare att ha lutfisk, så tänker man på att laga den i ordning ett par veckor före kalaset.”

Recepten från Kyrkslätt innehåller färre fiskrätter men på ett bröllop som beskrivs, fanns det bland annat kryddfisk på smörgåsbordet och bland de andra rätterna nämns abborr soppa.

Abborrarna som kokats hela och fjällade i soppan jäm te potatis, skuren i tärningar serverades skilt på ett avlångt fiskfat. Soppan var kryddad med kryddpeppar.

Också den soppan kun de vara värd att koka, men knappast för att ha på bröllops menyn. Däremot är laxsoppa i dag en riktig standardrätt på begravningar, åtminstone i Nyland.

Fortfarande spelar fisk en viktig roll när vi dukar upp smörgåsbordet både på julen, påsken och midsommaren. Sill, gravad eller rökt lax och sik finns ofta på inköpslistan. Men kännetecknar fisk specifikt den finlandssvenska matkulturen? Åtminstone är det fortfarande attraktivt att köpa strömmings inläggningar på strömmings marknaderna i Helsingfors och Åbo eller andra höstmarknader. Rom och smetana är ett måste på julbordet för många. Och om även kräftfiske räknas med är kräftkalaset i augusti en tra dition som åtminstone ofta fått symbolisera den finlandssvenska gemenskapen.

Yrsa Lindqvist

Förste arkivarie vid Svenska litteratursällskapet i Finland

63Havets smaker
Försäljning av sik på Gamlakarleby fisketorg 1924. Foto: Curt Segerstråle

Hjälp Östersjön i vardagen!

Våra handlingar på land påverkar livet i havet. Genom våra val i vardagen kan vi göra en insats för Östersjön.

Mat- och fiskkonsumtion

Be din lokala mataffär

erbjuda mer inhemsk fisk, såväl i fiskdisken, som bland konserver na och i frysdisken.

Ät smartfisk , på det sättet avlägsnar du överflö diga näringsämnen ur havet.

Använd WWF:s fisk guide för att göra hållbara fiskval i butiken.

Försäkra dig om fiskens ursprung i restaurangen. Fråga alltid efter inhemsk fisk.

Hemma och vid sommarstugan

Minska användning av bil, välj om möjligt att promenera, cykla och åka kollektivt.

Byt ditt elavtal till ett med energi som märkts med EKOener gis märke.

Som fritidsfiskare ska du hålla dig till mini mimåtten vad gäller fiskens storlek. Låt rovfisk som abborre och gädda leka på våren. Rovfisk behövs för en god ekologisk balans i havet.

Ät inhemsk säsongsmat, gärna ekologisk närmat.

Undvik matsvinn.

Undvik bottentrålade fiskarter. Bottentrålning leder till degradering av havsbott nen. Om det inte anges tydligt, fråga vid fiskdisken hur fisken är fångad. Obs! Bottentrålning bedrivs inte i Finland, men nog på andra håll i Östersjön.

Ät all den fisk du fångar!

Använd disk- och städmedel och hygienartik lar med det nordiska Svanenmärket, EU Ecolabel-märket eller Allergi-, Hud- och Ast maförbundets märke.

Havets smaker

64

Hemma och vid sommarstugan

Kissa inte i havet. En portion urin ger upphov till 0,5 kg cyano bakterier.

Diska eller tvätta inte i ha vet. Disk- och tvätt vatten ska filtreras genom marken.

Kompost och utedass ska vara belägna tillräckligt långt från vattnet för att förhindra att näringsämnen läcker ut i havet Samla in död algoch biomassa ur havet och från stranden, lägg det i komposten på land långt från stranden.

Töm båtens septiktank endast i anläggningar avsedda för detta.

Övergå till mekanisk båtbot tentvätt i stället för att använda giftig båtbottenfärg.

Undvik muddring och planera noggrant ifall den genomförs (anmälning till NTM-centralen). Muddringen kan starkt påver ka en vik och till exempel förstöra reproduk tionsmöjligheterna för fisk. Dessutom är risken stor att näringsämnen frigörs från bottnen och orsakar algblomning och igenväxning.

Prylar och avfall

Undvik engångsprodukter.

Ta hem och sortera skräp från utflykten. Ur allmänna sopkorgar riskerar skräp att spridas i naturen av djur.

Undvik plast. Om användningen av plast fortsätter som hittills kommer utsläppen av plastproduktionen året 2030 att motsvara ut släppen av 295 kolfabriker på 500 megawatt. År 2050 skulle det utgöra 10–13 procent av den glo bala kolbudgeten. Kolbudgeten är den mängd utsläpp som världen behöver hålla sig inom för att begränsa den globala uppvärmningen.

Sortera och återvinn

allt skräp. Återvinning av förpackningsma terial, skräp och övriga produkter i hemmet minskar på växthusgasut släpp i produktio nen (nya natur resurser behöver ej användas) och avfallshanteringen (material behöver ej förbrännas).

Målarfärger, lim, ae rosoler och lösnings medel är farliga ämnen som inte får läggas i blandav fall och absolut inte rinna ut i vattendrag. Farliga ämnen tas emot på kommunens avfallsstation.

Havets smaker

Läs mer om hoten mot Östersjön och vad du kan göra för ett mer välmående hav i broschyren Östersjön i siffror, issuu.com/marthaforbundet. 65
Färsk och rökt fisk, kökets egna delikatesser samt take away Må-fre 9-18, lö 10-16Fiskstranden, Vasa Fiskdisken.fi www.hfbryggan.fi +358 6 3476 100 Badbryggor Rörpontonbryggor Betongbryggor Småbåtshamnar Transportflottar KVARKENS FISK Nyrökt fisk från Sundom Öppet: tors. 12-18, fre 12-18 och lö 10-14 Västersvägen 27B, Sundom tel. 050 366 9100 Marthaförbundet erbjuder kurser och föreläsningar om bland annat vardagsekonomi, odling, matlagning, beredskap, svampplockning, bakning och babymat. martha.fi/ evenemang

en alg ett ben en bröstfena en buk filea fiska en fiskart ett fjäll frysa (in) fånga en fångst grava gälar inlagd en invasiv främmande art inälvor ett kastspö konserverad leka en lektid en lever lägga nät meta

Havets

ett metspö nedsmutsning en nätfiskare pimpla plocka

rensa

Nätverket Svenska nu och Marthaförbundet samarbetar genom att utveckla lektionstips och övningar till teman som finns i Marthaförbundets årliga matkulturspublikationer. Materialen hittar du på plugganu.fi. Bekanta dig bland annat med Svenska nus uppgiftshäfte Smaskens smakresa som introducerar inhemska fiskar, svampar och bär på svenska på ett lätt och roligt sätt! Svenska nu har stött svenskundervisningen i finskspråkiga skolor sedan år 2007. levä ruoto rintaevä vatsa fileoida, fileerata kalastaa kalalaji suomu pakastaa pyydystää saalis graavata kidukset säilötty, säilykehaitallinen vieraslaji sisälmykset, sisäelimet heittovapa säilötty kutea kutuaika maksa laskea verkot onkia

ett revben rom, -men en romsäck en rovfisk en ryggfena röka skära skölja en stjärtfena en strandväxt svirvla torka en tång en yrkesfiskare ätbar Östersjön övergödning

onkivapa saastuminen verkkokalastaja pilkkiä poimia puhdistaa kylkiruoto mäti mätipussi petokala selkäevä savustaa leikata huuhdella pyrstöevä rantakasvi virvelöidä kuivata levä ammattikalastaja syötävä Itämeri rehevöityminen

67
smaker
Tel. 06 788 8950 Jakobstad Mera fiskrecept i Marthaförbundets receptbank martha.fi/ recept
Bli martha! Bli medlem på www.martha.fi. För aktuell information, tips och evenemang – följ oss på facebook.com/marthaforbundet, Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook

Articles inside

Fågel eller fisk – vardagsmat i skärgården för 100 år sedan

4min
pages 62-63

Säljakt ger kött, skinn och bättre fiskelycka

4min
pages 60-61

Strömming

5min
pages 53-57

Gös

2min
pages 58-59

Höst

0
page 52

Grilla fisk

1min
page 50

Sutare

0
page 49

Att varmröka fisk

0
page 51

Abborre

1min
page 48

Fisketips för nybörjaren

2min
page 47

Ålnate/Abborrgräs Främmande och

1min
page 44

invasiva arter

1min
pages 45-46

Sommar

0
page 34

Tarmalg/Tarmtång/ Rörhinna

2min
pages 42-43

Kärleksört/Käringkål

2min
pages 40-41

Sudare

0
page 33

Blåstång

1min
page 32

Vår

0
page 28

Nors

1min
pages 29-30

Gärs

1min
page 31

Mört

1min
page 26

Fiskrom

1min
page 27

Mera mört på menyn är miljövänligt

1min
page 25

Lake

4min
pages 13-15

Att pimpla på isen

2min
pages 22-23

Gädda

2min
pages 16-17

Hornsimpa

1min
page 24

Östersjön i siffror

1min
pages 6-8

Braxen

5min
pages 18-21

Vinter

0
page 12

Plocka vilda växter och alger – kom igång Allemansrätten till

1min
page 9
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.