Sven Bengtsson var inte utsedd som förlikningsman utan bara föreslagen av minoriteten. Utslag lämnades i Häradsrätten måndagen den 20 november och där upphävdes beslutet eftersom det »stod i strid mot församlingens stadgar«. Säkerligen har, framhåller distriktsföreståndare Larsson vid ett samtal med Ö.C., den beklämmande striden inom Åtvidabergs missionsförsamling förorsakat djup sorg i mångas hjärtan och icke minst hos dem, som länge varit aktiva medlemmar i församlingen eller som tillhört denna allt ifrån dess tillblivelse. De ha ingenting högre önskat än att verksamheten skulle få fortsätta i överensstämmelse med de ursprungliga grundsatserna. (ÖC 331121)
Församlingen splittras Gunnar Pettersson, som var ordförande i Smyrna, och Rickard Rydén kom att under hösten 1933 ha många och långa samtal om Pingströrelsen och de fri-fria bland de pingstbetonade. Pettersson, liksom Wärnberg, arbetade för att få de pingstbetonade i missionsförsamlingen att förena sig med medlemmarna i Smyrna. Det var nog under dessa samtal som Rydén – kanske så sent som i slutet av november – påverkad av uppståndelsen kring stämningen, blev övertygad om att detta var den rätta vägen och att han tillsammans med majoriteten skulle lämna missionsförsamlingen. Majoriteten valde att följa Rydén och man beslöt att man skulle begära utträde ur missionsförsamlingen och ansöka om medlemskap i Smyrna. Efter att domen fallit den 20 november 1933 utlyste styrelsen ett församlingsmöte till onsdagen den 29 november och då skulle utträdet ske. På församlingsmötet meddelades att häradsrätten hade dömt församlingen »att upphäva det beslut som är fattat lördagen den 13 maj«. Därefter anmälde ordföranden att 58 medlemmar hade begärt utträde på grund av att de »icke kunde handla mot bättre vetande och upphäva nämnda beslut«. Ordföranden Almborg »framförde till Pastor Rickard Rydén sitt och majoritetens hjärtliga tack för troget och uppoffrande arbete i Guds och församlingens tjänst« och vice ordföranden A. Berggren »avtackade Br. Almborg för att han på ett hängivet och oegennyttigt sätt arbetat inom församlingen. Samt uttalade den önskan att han även i fortsättningen genom Guds nåd och hjälp skulle stå som en
176
