holms missionsförsamling. De senare har lämnats in till kommunens bibliotek för arkivering. Där har på ett oförklarligt sätt två protokollsböcker försvunnit; en av dessa omfattade åren 1931‒1936. Protokollen redovisar i allmänhet endast de beslut som fattades. Under åren 1928‒ 1929 gjordes ändringar i justerade protokoll och det skedde med hög sannolikhet på grund av en konflikt inom styrelsen. För övrigt finns inga explicita uppgifter i protokollen eller i årsberättelserna fram till sommaren 1932 om stridigheter i församlingen. Under konflikten åren 1932‒1933 blev distriktsföreståndaren i Kalmar län, Emil Thörne129, samt missionsföreståndaren och inre missionens sekreterare i Stockholm, Axel Andersson respektive Johan Gustafsson, inkopplade. Då uppstod en skriftväxling som ger information om de faktiska förhållandena. Ett protokoll från ett sammanträde i december 1933 sammanfattar utvecklingen under hösten 1932 och vintern 1933.130
Utvecklingen under åren 1920‒1926 Vid årsskiftet 1919/20 var Borgholms missionsförsamling 131 utan predikant sedan en tid och ansträngningar gjordes för att få någon. Först den 2 oktober 1920 välkomnades den nye pastorn, J.O. Häggström (f. 1877). Samma dag återinvigdes missionshuset ‒ men nu under namnet Missionskyrkan ‒ efter en ombyggnad och renovering.
129 Emil Thörne (f. 1882) studerade teologi i Chicago och New York åren 1907‒1916.
Han var predikant i Immanuelsförsamlingen i New York 1910‒1917 och i en missionsförsamling i staten Rhode Island 1917‒1920, varefter han återvände till Sverige och tjänstgjorde som pastor i Betel i Malmö 1921‒‒1925 och i Linköpings missionsförsamling 1925‒1932 varefter han blev distriktsföreståndare i Kalmar län. 130 Inom Svenska Missionsförbundet fanns ett predikantråd som bland annat hade till
uppgift att handlägga disciplinärenden inom förbundets predikantkår och till denna räknades även »fria predikanter«, det vill säga sådana som inte hade fasta anställningar på riksnivå, distriktsnivå eller i församlingar men verkade inom förbundet. Under de år som är aktuella här ägnade Richard Larsson, studiesekreterare vid Missionsförbundets expedition i Stockholm, en del av sin arbetstid för utredningar åt predikantrådet. En sådan utredning gällde splittringen i Borgholm. Han tog därför initiativet till ett möte 12/12 1933 med distriktsföreståndaren i Kalmar län och tre styrelseledamöter i missionsförsamlingen. (Spl 331212). Alla tre var förbundstrogna, vilket gör att de hade en kritisk inställning till utvecklingen. Richard Larsson var mötets sekreterare. 131 Namnet var fram till årsmötet 1929 Borgholms missionsförening.
218
