Pingstväckelsen inom förbundet åren 1907– 1921 Missionsförbundets ledare, P.P. Waldenström, var i Kina då pingstväckelsen nådde Sverige. Gunnar Westin skriver år 1965: När [Waldenström] i början av sommaren återkom, mötte han »den nya rörelsen« med dessa ord: »Gode Gud, när skola våra troende bli nyktra?« Svenska Tribunen citerade detta och tillade, att yttrandet hade gått genom »den halvkristna och den gudsfientliga pressen«, men tidningen prisade Gud för att varje dag [gav] bevis på »att Herren öppnar ögonen på sådana, som äro blinda, fast de tro sig se«. Waldenström ändrade sig inte. Tvärtom blev han skarpare i sina uttalanden mot »röran«, dvs den nya rörelsen. Det bästa medlet mot den »smittosamma sjukdomen« vore, enligt honom, ett ämbar kallt vatten. Men sådana omdömen av en man i hans ställning bidrog nog närmast till rörelsens utbredning. (Westin 1965, 221)
Och G.E. Söderholm skriver år 1928: En del av de ledande männen inom Missionsförbundet togo redan från början avgjort avstånd från pingstväckelsen och angåvo riktlinjer, som sedan i stort sett blivit följda ända intill de senaste åren. Lektor Waldenström […] skrev redan före sin hemkomst [från Kina], såsom det synes utan någon personlig kännedom om väckelsens art, och varnade för densamma. Han förordade sedermera offentligt i tidningarna, att man borde slå kallt vatten över någon tungotalande evangelist, som verkade i Hälsingland, för att sålunda avkyla hennes andliga hetta. Och andra ledande män […] hjälptes åt att, andligen talat, slå vatten på pingstväckelsen, och så blevo Svenska Missionsförbundets medlemmar för lång tid framåt mäktigt preparerade för allt, vad pingstväckelse heter. (Söderholm, 420)
Pingstväckelsen fick en mycket begränsad utbredning inom Missionsförbundet år 1907 och de närmast följande tio åren. Enstaka medlemmar i många församlingar blev säkert ändå andedöpta ‒ förmodligen efter kontakter med andedöpta inom Baptistsamfundet och mot slutet av tidsperioden med medlemmar i pingstgrupper eller pingstförsamlingar.10 I rapporter från distriktsföreståndarna från denna tid nämns inget om några problem av detta slag, med undantag av rapporter från Lappland i vilka antydningar hade gjorts under åren före 1919 om »nya 10 Ett exempel på en predikant inom Missionsförbundet som blev andedöpt under
pingstväckelsens första år är Oscar Svanell, men han »behöll sin erfarenhet mest för sig själv« (EH 230607). Han var år 1907 pastor i missionsförsamlingen i Karlskrona. Vi återkommer till honom (s. 277).
26