4. Missionsförbundet får ny missionsföreståndare Janne Nyrén skulle gå i pension år 1930, vilket innebar att missionsstyrelsen hösten 1929 måste föreslå en kandidat. Vi kommer här att översiktligt följa den process som ledde fram till att Axel Andersson blev vald. Vi tar också upp hans syn på de pingstbetonade och hans beslut att i sin nya position se till att denna rörelse eliminerades från förbundet.
Inför valet av ny missionsföreståndare Sommaren 1929 startades ett bokförlag, Dagens Bokförlag AB, på initiativ av Axel Andersson och David Medeen, som hade varit lagerchef på Missionsförbundets förlag. Förlaget skulle »först och främst ge ut kristlig social litteratur, framför allt för industriarbetare, men även för landsbygdsbefolkningen«, vilket inte kolliderade med inriktningen för förbundets förlag (Dahlén, 306). De största aktieägarna var Andersson och Medeen med vardera 50 aktier samt Anderssons svärfar, grosshandlare Edwin Berggren med 100 aktier. Enligt ett uttalande från missionsstyrelsen hade Andersson sommaren 1929 »kommit att se sitt arbete och sin ställning inom Sv. Missionsförbundet i en sådan dager« att han startade bokförlaget dels »för att alltfort få följa sin inre, av utrustningen bestämda kallelse och dels för att icke ev. bli blottställd på existensmöjligheter« (Mfb 300116). Han var uppenbarligen osäker på vad framtiden bar i sitt sköte. Vid bokförlaget Dagens ordinarie möte i september 1929 beslöts att ge ut en bok av Axel Andersson: Präster och profeter inom den bibliska religionsutvecklingen. Andersson hade under en längre tid arbetat med temat »präster och profeter«. Redan år 1922 fick han ett par artiklar publicerade i ämnet. År 1924 erbjöd han SMF:s förlag ett manus med titeln »Om präster och profeter i judendom och kristendom«. Andersson tog emellertid tillbaka manuskriptet vars text inte är känd. Dock hade »den teologiskt konservative N P Ollén godkänt manuset« och två personer som »var kända för en mer konservativ teologisk hållning« 57
