7. Regler, lära, organisation och verksamhet
Vi kommer här att behandla regelverk och lärosatser samt organisation och verksamhet, delvis utifrån en jämförelse med vad som gällde inom Frälsningsarmén. Kapitlet är relativt fristående från de föregående vilket innebär att upprepningar förekommer av det som redan sagts. Det var nog först i februari eller mars 1894 som Karl Dufberg funderade på att lämna Frälsningsarmén där han i nästan tio år gett all sin tid och alla sina krafter. Det som han möjligen hade upplevt som mindre bra hade skymts av det han värderade högt. Men från årsskiftet 1894/95 fick han uppleva ett motstånd från en del av kårens soldater och framför allt från sin närmaste chef, James Toft. Det gjorde att han var mer öppen för kritik än tidigare och såg sådant vilket han menade hade försämrats sedan Armén kom till Sverige och som behövde rättas till. Men i det stora hela sympatiserade han med det Frälsningsarmén stod för. Den 30 mars 1894 fick Julia Dahlgren i en syn (s. 34) se den text vilken kom att utgöra inledningen till Reglerna, som är en sammanställning av totalt tio syner. Den sista fick hon den 9 juli. Det är inte troligt att Karl och Julia före 30 mars 1894 hade samtalat särskilt mycket med varandra om vad som skulle gälla för en eventuell ny »frälsningsarmé«. Verksamheten upptog mycket av deras tid och dessutom hade Julia sitt arbete med kanske 12 timmars arbetstid på vardagarna. Karl fokuserade på människors frälsning och andliga upplevelser i nuet, inte på att forma en framtid. Julia var nog mer öppen för att tänka på ett alternativ till Frälsningsarmén. Om det var så, är det rimligt att anta att de syner som Julia såg den 30 mars byggde mer på hennes föreställningar än Karls, och att de övriga synernas innehåll, efter att han hade accepterat att bli ledare för Sprängbataljonen, även påverkades av honom. (Vi har valt att i vår framställning inte utesluta möjligheten att innehållet i Reglerna mer eller mindre medvetet kan ha påverkats av Karl och Julias personliga föreställningar om vad som skulle gälla.) Inom Sprängbatataljonsgruppen fanns också personer 117
