2. Bakgrund
När Sprängbataljonen bildades 1894 fanns fyra huvudaktörer inom den växande frikyrkorörelsen (i vid mening) med tydliga skillnader i lära och organisation. Det var de tre stora samfunden, Metodist-Episkopalkyrkan (från år 1830 men med förnyad kraft från år 1867), Svenska Missionsförbundet (från år 1878, men med rötter i den tidiga nyevangeliska väckelsen) och Svenska Baptistsamfundet (från år 1857) samt Frälsningsarmén (från år 1882) som vi här betraktar som ett samfund. 6 Antalet medlemmar år 1895 var ungefär som följande uppställning visar: Metodistkyrkan Svenska Missionsförbundet Svenska Baptistsamfundet Frälsningsarmén
15 000 73 000 38 000 10 000
Tillväxten hade varit stark och tillströmningen av medlemmar fortsatte de följande åren utom för Metodistkyrkan som fick uppleva en stagnation.7 Mot slutet av 1800-talet drabbades samfunden av en ökande grad av sekularisering som många medlemmar reagerade mot och som kanske bidrog till att öppna vägen för angloamerikanska helgelserörelser. Dessa kom till Sverige på flera vägar, främst via litteratur och 6
William Booth, som grundade den internationella Frälsningsarmén, kom från Metodistkyrkan. År 1865 bildade han the East London Christian Mission, som mer av en tillfällighet år 1878 fick benämningen the Salvation Army och en militärisk ordning. Han skriver: »Vi äro icke en kyrka. Vi äro en armé – en frälsningens armé.« Han ville inte »föröka skiljaktigheterna mellan Kristi bekännare« (Petri s. 61) genom att grunda en kyrka. Han betraktade Frälsningsarmén som en rörelse. Det hus där en kår hade sina möten kallades i Sverige för »armélokalen«. Vid den tid som vi här behandlar använde man gärna beteckningen barack, och officersbostaden kallades officerskvarter. »Man var konsekvent med de militära beteckningarna. Samtidigt signalerade man att både baracken och kvarteret var tillfälliga uppehållsplatser, man skulle vara redo för strid« (brev Sven Nilsson).
7
Metodistkyrkan hade sitt högsta medlemsantal (ca 17 000) omkring år 1920. Motsvarande uppgifter för de övriga samfunden är följande: Missionsförbundet 114 000 omkring 1930, Baptistsamfundet 63 000 omkring 1930, och Frälsningsarmén 41 000 omkring 1960. År 1930, när Baptistsamfundet var som störst, hade Pingströrelsen ca 30 000 medlemmar, varav kanske ca 20 000 hade sin bakgrund i Baptistsamfundet.
13
