Bazar Masarin 2021:01 överlämnas till sin make vid vigseln. Anledningen till att man börjar begränsa flickornas liv redan då de får sin första menstruation är att de då kan bli gravida. Vi får också läsa och lära oss om barnkonventionen, om skillnaden mellan mäns våld mot kvinnor och hedersvåld, om skillnaden mellan individ- och kollektivsamhällen och om killars dubbla roller. Och hela tiden får vi följa berättelsen om Elafs liv.
tat med en kille på internetforumet Lunarstorm. Han har tjatat till sig hennes hemtelefonnummer och hon ger motvilligt ut det, mot löftet att han inte ska ringa förrän hon sagt till honom att kusten är klar. En kväll ringer hemtelefonen och det som inte fick hända händer: Elafs pappa svarar. Hennes bror går emellan med en nödlögn, men händelsen etsar sig fast hos Elaf som blir rädd på riktigt: När pappa lugnat ner sig och min bror gått in till sig igen tänker jag att jag aldrig kommer våga prata med en kille igen. Den här kvällen hade kunnat sluta hur som helst. Jag hade tur. Nästa gång kanske jag inte har det.
Elaf får inte följa med klassen till lägerskola där de ska sova ute i naturen och lära sig saker som är bra att veta om man skulle gå vilse i skogen. Anledningen är att tjejer och killar sover ihop, klassvis.
En annan händelse som skakar om Elaf är mordet på Fadime, en 26-årig kurdisk tjej från Uppsala, som sköts ihjäl av sin pappa för att hon hade pojkvän. Hennes historia skrämmer Elaf. Hon undrar om det finns en risk att hon kan hamna i samma situation som Fadime. Kan det som hände Fadime också hända Elaf? Hon inser att hon inte kommer kunna släppa tankarna förrän hon får reda på vad hennes pappa tycker om saken, så en dag konfronterar hon pappan.
”Där vi kommer ifrån sover inte killar och tjejer ihop”, fortsätter pappa. ”Tjejer ska inte sova utanför hemmet över huvud taget.” ”Men vi bor i Sverige och jag går i skola i Sverige. Varför ska jag följa de regler som gäller där du och mamma växte upp” får jag fram mellan tårarna. ”Vår heder kommer alltid att komma först”, säger pappa. ”Oavsett hur länge du bor i Sverige.”
Elaf Ali känner sig väldigt ensam under sin uppväxt i Skåne. Varken hemmet eller skolan är platser där hon kan vara sig själv. I skolan blir hon mobbad för sitt ursprung och som familjens äldsta dotter är det hon som tolkar åt sina föräldrar på alla möten, översätter alla brev familjen får, går på föräldramöten i skolan och sköter städningen och disken hemma. Hon ser sina klasskompisar bli kära, skaffa pojkvänner och flickvänner, hångla öppet i korridorerna, berätta om fester de varit på under helgerna och vem som strulat med dem under dessa fester. Hon känner ett tydligt mellanförskap och slits ständigt mellan två olika världar. Samtidigt som hon vill passa in i skolan och vara som de andra tonårstjejerna kan hon inte göra något som riskerar att bryta mot hedersnormerna. I skolan är hon araben och hemma tycker familjen att hon är för svensk. Hon känner sig delad, blandad, dubbel, i mitten, mellan arab och svensk.
Jag sätter mig vid mitt skrivbord och stirrar rakt framför mig. Försöker ta in vad jag nyss har hört. Min pappa är redo att döda mig om jag skaffar pojkvän. Döda mig, sin egen dotter, sitt eget kött och blod. Han skulle döda mig om jag blev kär i en kille.
Men Vem har sagt något om kärlek? är inte bara en inifrånskildring av en uppväxt med begränsningar och förbud, det är också en berättelse om att bryta sig fri från hedersförtryck. Det är nämligen också en berättelse om frigörelse. Om att våga gå sin egen väg och om styrkan som krävs för att våga göra upp med sin och sina föräldrars världsbild. Elaf har en stark frihetslängtan och många drömmar. Hon drömmer om att resa och om att bli journalist. Så sakteliga börjar hon bryta sig loss, inte minst när hon flyttar iväg till Stockholm för att studera. Samtidigt tar hennes pappa sina egna små steg bort från hederskulturen. Det visar Elafs intervjuer med pappan som
Elaf försöker hålla isär de olika rollerna, men det lyckas inte alltid. Som när hon har chat381
