Bazar Masarin 2022:1
Christina Wahldén Carola Forslund
Vuxenvärlden vill skapa trygga barndomsvärldar för barn. Barnen ska skyddas från allt presumtivt farligt och skadligt. En del vuxna ser att innehåll i barnlitteraturen kan vara farligt och skadligt. En sådan diskussion fördes ju exempelvis kring din bok Kort kjol för några år sedan. Vad tänker du kring detta? Ska barn skyddas från allt farligt och skadligt? Finns det böcker som är olämpliga för barn?
Talar man med poliser som utreder sexualbrott ser de mycket grovt sexuellt våld också mellan unga människor. Jag tänkte en hel del efteråt på de unga som drabbats av sexuellt våld i Hammarö (för de finns förstås där precis som överallt) och vad det var för budskap man skickade till dem när man sa att man inte skulle tala om våldtäkt. Då skuldbelägger man återigen den brottsdrabbade. Kort kjol kom ut första gången 1998. Att en bok som blir 25 år nästa år fortfarande retar upp föräldrar säger något om hur känsliga en del är och att vi faktiskt fortfarande behöver tala om det. Om man verkligen vill ge sina barn redskap att möta verkligheten så som den ser ut så är det ju en väldigt bra sak att under ordnade former tala om svåra saker i skolan. Vuxnas, ofta föräldrars, rädsla handlar mer om deras egen rädsla än om barnens eller ungdomarnas. Många föräldrar talar om elever i åttan eller nian som om de fortfarande var väldigt små. Det dröjer inte så länge innan de faktiskt får rösta. Ibland tycker jag att föräldrar saknar tilltro till sina egna barns förmåga och kapacitet att förstå världen.
Jag tänker att föräldrar vill sina barns bästa, men att det ibland blir en missriktad välvilja. 2015 när Kort kjol plockades bort från undervisningen i helklass i Hammarö kommun efter påtryckningar från upprörda föräldrar var min respons att det upprörande är att våldtäkter sker, inte att jag skrivit en bok om det. Min bild är att föräldrar som protesterar sällan har läst hela boken själva utan kritiserar på hörsägen. Att säga att man inte ska tala om svåra saker i skolan betyder inte att de svåra sakerna försvinner. Unga människor idag är ofta väldigt utsatta, men berättar ofta inte om det för sina föräldrar. 31