val är gjort bekräftas det av Gud.10 I skriftutläggningen profileras människosynen. Oavsett modell är synen på förhållandet mellan Gud och människa bestämd av tanken på människan som redskap och verktyg. Människan är ett medel som Gud vill använda för syften som han bestämt. Synen implicerar en uppfattning om det kristna livet som går ut på att det är arbete, tjänst och uppgift snarare än gåva. Syftet ligger inte primärt i livet, utan framträder med livet. Därför finns t.ex. en kritik även av bönen när den blir »ensidig«.11 Den »enskilda gudsumgängelsen« kan överdrivas. Mystikens frälsningsmål, att skåda och njuta Gud, tycks lysa med sin frånvaro. Vad som gäller för en kristen människa, gäller för en andlig rörelse: hon och den är avsedd att bli till välsignelse. Samman med denna inriktning hör enligt LP viljan till expansion12 Inte minst mot denna bakgrund blir det nödvändigt att människan engagerar sig efter omvändelsen. Redskapstänkandet och instrumentaliseringen leder oss över till en djupare bearbetning av handlingsbegreppet.
3.2 Handlingsbegrepp Det är kanske signifikativt att många vet vad pingstvänner gör, men inte vad de tror på. Utan teoretisk diskussion gör jag en distinktion mellan handling och beteende. Utgår man från att ett förehavande är en handling om det har en subjektiv mening för den berörda personen, kan lätt ådagaläggas att LP lägger särskild vikt vid personens medvetenhet om vad han gör och varför. Den kristna människan skall vara medveten om att hon är ett redskap i Guds hand. När hon då utför Guds gärningar har detta självfallet en subjektiv mening för henne. Distinktionen gör det meningsfullt att förteckna möjliga handlingsbegrepp och söka visa vilket som passar bäst samman med det som kommer till uttryck i texterna.13 1. Traditionellt handlande, dvs. man gör det som har gjorts i det flydda utan att beakta alternativ. 10 Brytningstider – Segertider, 1969, s. 98. Bibelversen finns i Matt. 22:14; Band 10, s. 233f. 11 Band 10, s. 37. 12 ibid., s. 36, 39, 69. Jfr »Allt som har liv växer och utvecklas«, i Segertoner, 1960, för-
ordet. 13 Se Campbell 1988, s. 203ff.; Rasborg, 1988, s. 90ff.; Filosofilexikonet, 1988, s. 205f.;
Bernstein, 1983, s. 184ff. II Människosyn. 3 »Människan är Guds redskap«
112
