drag hon har erhållit. I stället för att nyttja naturen ägnar sig människan åt att utnyttja den med risk att äventyra sitt eget liv. För det andra aktualiserar naturen som ideal ordningskategorin. Det är inte bara grekernas universum som var ett kosmos och därmed gott, vackert och skönt. I hög grad gäller det LPs universum.
1.3 Naturens ordning Lagbundenheten uttrycker från en sida sett naturens förhållande till Gud. Ställer vi frågan vari det gudomliga framträder, blir vi varse lagbundenheten på en annan punkt. Enligt LP förhåller det sig nämligen på det viset, att det gudomliga manifesterar sig i en ordning enligt vilken varje överträdelse utan undantag möter sitt straff. Tillvarons ordning befästes med hjälp av naturlagarna. »Bryter man mot de givna lagarna drabbar straffet obönhörligt. Det går igenom hela naturen.«39 Delavsnittet inriktar sig på dessa komponenter och det grekiska rotsystemet aktualiseras på nytt. I grekisk filosofi finns ett nära samband mellan föreställningar som förbands med »nemesis« och »hybris« och synen på naturen som ideal och ordning. Nemesis straffade dem som gjort sig skyldiga till hybris, dvs. gjort något otillbörligt och rubbat naturens ordning och jämvikt. Hybris innebar följaktligen hos grekerna förhävelse mot naturordningen snarare än mot gudarna. 40 Hos LP måste man troligen se konstellationerna av idéerna så, att denna grekiska tankeström flyter samman med en kristet inspirerad tanke om nemesis divina. Nemesis i denna mening är den Gud som vedergäller den som bryter hans bud och förordningar.41 Tre aspekter skall läggas på det som vi kallar naturens ordning. Ordning har med lag att göra. Därför frågar vi efter lagbegreppets innehåll, lagarnas grund samt slutligen deras funktion.
1.3.1 Lagbegrepp En vanlig distinktion när lagbegreppet anförs är att skilja mellan naturlagar och normativa lagar. Använder vi denna distinktion vid läsning av LPs texter, finner vi naturlagarna under beteckningar som »lagen
39 Lundgren, 1973, s. 14. 40 von Wright, 1980, s. 89. 41 En enligt von Wright »mycket ogrekisk tanke«. ibid., s. 90.
III Samhällsuppfattning. 1 Gud, livet och tillvarons gränser
168