Sverige« visas på denna dimension genom att LPs uppfattning om avkristningen fungerar som avgörande tolkningsnyckel. I ett andra avsnitt, som vi kallar »Normativ dimension: Sverige skall vara en kristen stat!« uppspårar vi de ideologiska fragment till vilka »kristendom« kan föras. Därmed aktualiserar vi attitydbegreppets andra element, nämligen det affektiva, som enligt vår mening svarar mot vad LP tycker om objektet och anser bör gälla i och om Sverige. De ideologiska fragmenten är inte latenta utan manifesta i den meningen, att de fastslås i predikningarna och ledarsticken, presenteras i intervjuerna, försvaras i apologierna. LPs föreställningsvärld visar sig vara vidare än vad som framgår av en undersökning som enbart tar sikte på det artikulerade motståndet mot avkristningen. När jag påstår att varje föreställningsvärld kan uttolkas som ideologi använder jag »ideologi« i deskriptiv mening,7 inte som något i sig felaktigt, en villa eller ett falskt medvetande. Till den politiska analysen hör förutom analysen av tankeinnehållets kognitiva och affektiva element en undersökning av handlingsbenägenheten, dvs. det tredje elementet i attitydbegreppet och avsnittet kallar vi »Perspektiv på handlingsbenägenheten: LPs politiska engagemang«. Det är framför allt här synpunkter på LPs kristendomsuppfattning har kommit i dagen, som vi kommer att ge ett betydande utrymme i diskussionen.
2.1 Deskriptiv dimension: Från ett kristet till ett »hedniskt« Sverige Avsnittet har som ambition att söka besvara fyra frågor. Den första frågan rör termen avkristning. Vad menar LP med den? Den andra uppmärksammar avkristningsprocessen i Sverige utifrån LPs synvinkel och inriktar sig på vad det är i samhället som »attackeras«, vad »Gud« refererar till. Nära förbunden med denna aspekt är vad vi här kallar avkristningens manifestationer, dvs. vad sker i samhället när Gud inte »får vara med« eller trängs undan. Det blir vår tredje fråga. Slutligen spörjer vi om de enligt LP bakom avkristningen liggande orsakerna.
7 Guess, 1981, s. 3ff.
III Samhällsuppfattning. 2 »Jag har aldrig haft något bestämt politiskt ideal …«
188
