mot den positiva rätten. På 1960-talet ifrågasätter LP den svenska statens legitimitet och befinner sig nära gränsen för en s.k. systemöverskridande kritik. Klyftan mellan lagstiftarnas förbud och påbud och »folkets« normer antyder detta. Den enskilde medborgaren har i det närmaste omyndigförklarats av staten som i motsvarande utsträckning påtagit sig ett förmyndaruppdrag. 96 Maktpositivismen härjar i Sverige, en partidiktatur tar form. Det är därför dags att det svenska folket, »som till sin majoritet älskar vår urgamla frihet, kastar av sig den diktatoriska tvångströja, som nu håller på att kväva vår trosfrihet, vår frihet att fostra barnen enligt vår egen övertygelse och friheten att vara medbestämmande i vårt lands framtida öde«. 97 I denna propå ligger en kallelse att göra samhället kristet eller åtminstone mera kristet, en kallelse som visar sig vara förknippad med en rad ideologiska fragment, som vi skall tematisera.
2.2 Normativ dimension: Sverige skall vara en kristen stat! I avsnittet ovan har vi tecknat LPs bild av det »verkliga« Sverige. I det här skall vi undersöka den ideala bilden. Kallade vi den förra dimensionen i den politiska åskådningen deskriptiv, är det den normativa dimensionen vi nu undersöker. Till denna inräknas det affektiva elementet. Som vi kommer att se är samhällsbilderna fundamentalt inkonsistenta. Den ideala bilden av samhället får man syn på genom att undersöka det politiska programmet. Den följande framställningen har därför till syfte att ta reda på innehållet i »kampen« mot – som det uttrycks – kristendomens avveckling i det offentliga Sverige. Det är detta saken gäller, intet mindre, enligt LP. I ett första avsnitt klarläggs viktiga termer som används i texterna. Som en konsekvens inplaceras LPs strävan att göra samhället kristet i en större kontext och problematik. Framställningen fungerar som en negativ definition, dvs. vi får veta vad som inte eftersträvas med ett kristet samhälle. I ett andra avsnitt sker en koncentration på ideologiska teman som LPs kamp mot avkristningen är förenad med, en politisk analys som så att säga både direkt och indirekt ger besked om
96 Ny mark, 1966, s. 72. 97 ibid. s. 82.
III Samhällsuppfattning. 2 »Jag har aldrig haft något bestämt politiskt ideal …«
207
