som han själv.289 Typisk är den återkommande frågan: »Vilken kristen vill inte kämpa för kristna normer i vårt samhällsliv?«290 Vad jag har visat på är en kontextualisering av »kristendom«, som ingalunda med självklarhet hör hemma på Nya testamentets blad, men väl i en bestämd svensk kulturepok. Talet om kristendom smälter samman med vad som brukar kallas en småborgerlig ideologi och appellen till folket. I intervjuer har LP sagt sig sympatisera med »mitten«, och givit uttryck för tanken, att en kristen politisk rörelse inte skall vara radikal åt någotdera hållet. Som motto bör den enligt hans mening ha allas bästa för ögonen. LPs försök 1973 att försöka få till stånd ett kristetideellt parti med KDS, Folkpartiet och Broderskapsrörelsen, kan ses mot denna bakgrund. Med KDS var LP »aldrig riktigt nöjd«. Förhållandet mellan LP och KDS var annorlunda uttryckt icke statiskt. KDS var inte pingstledarens slutmål, även om det var partiet som hade kristendomen på sitt program. Några försök att tolka hans vidare vandringar i det politiska landskapet som utslag av en ny politisk medvetenhet har inte skett. De ideologiska teman som jag ovan undersökt ger vissa antydningar om vad ett kristet samhälle i LPs mening går ut på och visar att idéerna har djupa rötter i LPs livsvärld. För det kristna samhället var han beredd att ta nya grepp, nya initiativ, in i det sista, en inställning som man kan lovorda, vilket Frisinnad Tidskrift gör, men som icke förty är ett drag vilket med lätthet också kan hänföras till populismen såsom den här har preciserats.
2.3 Perspektiv på handlingsbenägenheten: Lewi Pethrus politiska engagemang I de två närmast föregående avsnitten har vi dels behandlat beskrivningen av Sveriges avkristning, dels analyserat det politiska innehåll som dolde sig bakom tanken att Sverige skall vara en kristen stat. Om detta politiska innehåll yttrade LP: »Den kristna linje vi hävdar är dock inte vårt eget påfund, så att vi kan ändra den efter behag. Vi menar oss ha gått in i den uppgiften att hävda den linje, som de kristna urkunderna angiver, vilken är grundad av Jesus Kristus själv. Sådant
289 Jfr Mathiesen, 1988, s. 113f. 290 Dagenledaren 25.5.1956, LP.
III Samhällsuppfattning. 2 »Jag har aldrig haft något bestämt politiskt ideal …«
244
