teologins roll i LPs trosåskådning. Vilken roll får gemenskapen hos och med Gud om Gud samtidigt framställes i yrkesmannens perspektiv? Blir gemenskapen med Gud allenast en förutsättning för instrumentalismen, dvs. syftar den realiter till nyttan?
3.1 Den beroende Guden Vikten av att människan inser sitt beroende av Gud samt odlar och utvecklar beroendekänslan har varit ett notabelt inslag så här långt. Oberoende av allt annat kan människan i sitt totala beroende av Gud stå på egna ben och bli till nytta för Gud i världen. Guds beroende av människan har inte mött oss med samma tydlighet. Beroendet avvisas dessutom vid något enstaka tillfälle. Ändå förefaller det som om människan och Gud lever i ett ofrånkomligt beroendeförhållande till varandra. Göres bruk av begreppet interdependens6 blir maktproblematiken i detta förhållande entydigare. I människans ideala strävan och i Guds behov för sin verksamhet uppstår de facto maktproblem. I kraft av interdependensen utövar parterna makt över varandra. När någon annans behov pockar på uppmärksamhet i den utsträckningen, att individen själv blir ur stånd att analysera sina egna behov föreligger ett reellt problem. LP menar att de i skapelsen givna gåvorna eller talenterna korresponderar med Guds behov av redskap och arbetare, dvs. det skapelsegivna är skänkt människan med tanke på hennes frälsning och användbarhet. Skapelseperspektivet försnävas eftersom det inordnas i ett instrumentellt perspektiv: Guds behov av arbetare är överordnat och det skapelsegivna får inte blomma och utvecklas fritt. Allt annat än arbete tycks vara lyx och lättja. En »behovskonflikt« mellan vad människan såsom människa behöver för sitt välbefinnande och det som krävs för att »Gud« skall kunna bevara och utvidga sitt rike tornar upp sig. »Behöver« i tesen att Gud behöver människan har ett annat innehåll än »behöver« i tesen människan behöver Gud. När konflikten tillspetsas infinner sig – för att tala med Freud – »vantrivsel i kulturen«. Vid djupare bearbetning finner man problemets kärna. Det visar sig att pingstförsamlingens och Guds behov sammanfaller. Gudsbilden förstås vad behovsaspekten beträffar primärt utifrån människosynens följdsats, nämligen ecklesiologin. Förkunnelsen är visserligen mån om 6 Jfr Armgard, 1971, s. 32f.
IV Gudsbild. 3 »Gud behöver redskap«
324