ande till Kristus underordnad roll – ge kristologin prioritet – kan Andens verk generellt inte sägas ha den karaktären. Pingsterfarenheten är inte inkarnationens fortsättning, utan dess följd, dess resultat. Kristi verk framstår i detta perspektiv som en förberedelse för Andens uppfyllelse. »Kristi försoningsverk och hans upphöjelse på Faderns högra sida var den grund, på vilken den helige Andes verk skulle byggas.«71 Men Andens verk syftar inte desto mindre till att manifestera och göra Jesus känd. »När Anden får uppfylla oss«, skriver LP, »förhärligar och förklarar han Jesus såsom Frälsare och Försonare …«72 Det är ogörligt att påstå att det antingen är pneumatologin eller kristologin som har prioritet. Snarare eftersträvas en syntes mellan dem. Att tala om Kristus innebär på en och samma gång ett tal om Anden, vilket också blir ett tal om människan. Att flera av de pneumatologiska tankeleden trots dessa huvudlinjer kan uppfattas som additioner till kristologin beror på de individualiserande dragen och ansatsen tagen i upplevelsekategorin, i psykologins och upplevelsernas ordo, snarare än i teologin. LP framhåller med iver, att »rening och andeuppfyllelse hör tillsammans«.73 Anden har en bestämd roll i den kristna människans liv, utan Anden står hon sig slätt, kan överhuvudtaget inte vara en kristen. »Utan den helige Ande vet vi icke, vad vi skall bedja om.«74 Tendensen i texterna har dock en bestämd slagsida i det att Anden relateras till den kristnes eller församlingens funktionalitet. Det är ett bestämt varande som pointeras och glorifieras, nämligen det som är till nytta. Där gives Anden huvudrollen. Därmed knytes också an till kristologin. Till ett sådant liv syftar just Kristi verk. Allt annat vore förfelat. 75
5.4 Monoteism eller trinitetsteologi? Koncentrationen på gudomens ekonomiska aktivitet i skapelse, frälsning, helgelse och andeuppfyllelse framstår med klarhet. Tyngdpunkten ligger på Guds relation till världen, på genomförandet av frälsningens projekt, inte på Guds förståelse av sig själv eller hur Gud existerar.76 LP menar dock att dessa handlingar utåt korresponderar med en inom71 Under den högstes beskärm, 1966, s. 119; Band 1, s. 214. 72 Band 8, s. 336. 73 Band 6, s. 121f. 74 Band 8, s. 334. 75 Dagenledaren 23.2.1963, LP. 76 Band 3, s. 70f.; Zizioulas, 1985, s. 16.
IV Gudsbild. 5 Den treenige Guden
363
