1 Uppgift, metod, material och motivering Jag presenterar först avhandlingens uppgift. Därefter diskuterar jag metodfrågor, som rör mitt sätt att närma mig LPs texter. I ett kort av snitt visar jag på olika materialtyper som corpus Pethrus innefattar. Till sist besvarar jag frågan: Varför en avhandling om LP?
1.1 Uppgiften När uppgiften bestäms till att beskriva LPs kristendomsuppfattning med särskild hänsyn tagen till hans syn på människan, samhället och Gud, finns i bakgrunden till en sådan probleminriktning forskningsrön som kan tolkas så att LPs kristendomsuppfattning på ett avgörande sätt förändrades i samband med hans politiska engagemang. Uppgiftsformuleringen utgår från att en snäv inriktning på pneumatologi1, eskatologi2, helgelseförkunnelse3 eller kristologi4 försvårar möjligheten 1 Dunn (1970, s. 404) hävdar att varje kritiskt teologiskt studium av pentekostalismen
måste inrikta sig på läran om Andens dop. Olika synpunkter kan inhämtas. Bruner (1971, s. 32): »In a word, the theology of Pentecostal movement is its experience, which is another way of saying that its theology is pneumatology«. Schmidt (1958, s. 144) å sin sida framhöll i sitt oppositionsinlägg vid Bloch-Hoells disputation att det »är missvisande, att man uteslutande fäster sig vid det ekstatiska draget inom densamma [dvs. pentekostalismen] (andedopet), låt vara att det inom rörelsen spelar en viktig roll«. Dayton (1980, s. 3; 1986, s. 379) menar att en inriktning på pneumatologin och då i synnerhet i snäv mening, dvs. glossolalin, lägger hinder i vägen för ett varseblivande av det faktum »that Pentecostalism asserts a distinctive gestalt of broader theological ideas«. 2 Anderson (1979, s. 79) hyser uppfattningen, att det centrala budskapet för den moderna pentekostalismen var »Jesus kommer snart«. Anderson menar sig ha belagt att en anmärkningsvärd ändring ganska snabbt skedde inom ideologin. Rollerna för eskatologin och pneumatologin kastades om. Glossolalin drog sig mot centrum i trosstrukturen och betoningen lades på den inre eskapismen i stället för som i eskatologin på den yttre och fysiska eskapismen från en eländig värld vid Kristi återkomst. Följden blev att glossolalin kom att bli ett mål i sig, inte ett eskatologiskt tecken. Se BlochHoell 1956, s. 384ff. för ett modifierat synsätt på pentekostalismens eskatologi. Jfr Daytons framställning, (1987, s. 143−171). 3 Briem (1924, s. 178, 187) ansåg att i centrum för lärouppfattningen stod läran om den fullkomliga helgelsen. Därmed ställde han pentekostalismen helt på den amerikanska väckelse- och helgelsereligiositetens mark och drog trådarna tillbaka till Wesley. Dayton (1987) har visat hur »pentecostal« terminologi och föreställningsvärld började utöva inflytande över bl.a. helgelserörelsen. I Inledning. 1 Uppgift, metod, material och motivering
12
