(kapitel VII). Men först skall helbrägdagörelserörelsen som påverkade delar av vårt lands kristenhet under 1800-talets sista decennier skildras – om än kortfattat. Denna rörelse fanns med i bakgrunden och utgjorde en av förutsättningarna för helandetrons plats inom Pingströrelsen i Sverige, då den formerade sig på 1910-talet och framåt. Fredrik August Boltzius var genom sitt liv och sin gärning Georg Gustafssons stora föredöme och inspirationskälla vad hans helandetjänst anbelangar. Därför är ett porträtt av Boltzius motiverat i detta sammanhang. Därefter fokuseras huvuduppgiften i detta kapitel: att beskriva och diskutera Georg Gustafssons helandetjänst under sju år, närmare bestämt perioden 1931–1937. Den uppgiften kräver en grundläggande metoddiskussion, samt att det valda angreppssättet tydligt redovisas och motiveras.
IV:1 Helbrägdagörelserörelsen – en tillbakablick Den evangeliska helbrägdagörelserörelsen under 1800-talet ägde sin dogmatiska grundval i den helgelsetradition som metodismen förmedlat, och som ytterst hade sitt upphov i John Wesleys tänkande och förkunnelse.406 Förståelsen av helgelsen innebar att det kristna livet skulle präglas av strävan efter fullkomlighet och av full kontroll över synden: För Wesley hade tron ett moraliskt innehåll: trons frukt är makten över synden. Han ansåg att den pånyttfödde inte var simul iustus et peccator, utan att frälsningsprocessen förde den kristne ständigt vidare mot helgelsen till den kristna fullkomlighetens subjektiva mål. Fullkomligheten är inte ett tillstånd i vilket den kristne vilar, utan det kristna livet är ett hårt arbete i den fullkomliga kärlekens tjänst.407
Till den fulla frälsningen ansågs även kroppens helande höra. Makten över synden blir tydligare om även den fysiska dimensionen av män-
406 Bloch-Hoell 1956, s. 19-24, Hollenweger 1988, s. 353; Koivunen Bylund 1994, s. 179;
Linge 1959, s. 11. 407 Koivunen Bylund 1994, s. 179. – Koivunen Bylund formulerar Wesleys syn på detta
sätt med hänvisningar till den analys av Wesleys helgelselära som Harald Lindström gjort i sin bok Wesley and the Sanctification: A study in the doctrine of salvation från 1946. 132
