Det var utan tvekan så att Georg Gustafsson under sitt predikantliv identifierade sig med Boltzius och i långa stycken kopierade dennes metoder. Med användande av Hjalmar Sundéns rollteori som tolkningsnyckel, kan man kanske hävda att Boltzius var den utombibliska person, med vilken Georg Gustafsson så starkt identifierade sig i sin roll som helbrägdagörare, att identifikationen ledde till ett eget rolltagande i helandetjänstens sammanhang.424 »Identifikationen innebär i socialpsykologiskt språkbruk, att man övertar en annan människas handlingar, tonfall, gester, som man för en längre eller kortare tid gör till sina egna«, skriver Sundén.425 Denna definition av identifikationen, som ett omfattande övertagande, stämmer endast till dels in på Georg Gustafsson. Rolltagandet – eller anteciperandet av den andres roll – kunde ske eftersom en gemensam referensram fanns. Synen på Gud som partner och kännedomen om de bibliska texterna utgjorde i hög grad denna ram för både Boltzius och Gustafsson.426 Boltzius upplevde uppenbarligen att han interagerade med Gud själv, då han gick in i rollen som helbrägdagörare och »spelade« den. Den upplevelsen var även Georg Gustafssons. Han bar den med sig som en livsvaraktig övertygelse, då han axlade Boltzius mantel eller, uttryckt enligt teorin, genom identifikation tog över och innehade rollen.427
Boltzius första liv, åren 1836–1865 Fredrik August Boltzius föddes (troligen) den 13 maj 1836 i Hjerpetan, Grava socken,428 fyra kilometer norr om Karlstad. Släkten Boltzius härstammade från Tyskland. Uppgifterna om när emigrationen till Sverige
424 Om rollteorin, se Sundén 1971, s. 51–68, speciellt s. 51–56. 425 Sundén 1971, s. 55–56. 426 Om referensramens betydelse för varseblivningen och varseblivningen som tolkning
av verkligheten samt dessa begrepps bäring för rollteorin, se Sundén 1971, s. 51–54. 427 Georg Gustafsson i EH 1951-11-01, s. 1044; Georg Gustafsson i bandad intervju, nr 1. 428 Uppgifterna om det exakta födelsedatumet går isär. Den 17 maj anges av Emanuel
Linderholm och Oscar Lövgren (Linderholm 1925b, s. 296; Lövgren 1931, s. 10). Alternativet den 13 maj argumenterar både John Dahlberg och Karl Linge för (Dahlberg 1899, s. 8; Linge 1959, s. 20–21). Linges argument är övertygande, då han redovisar att Boltzius själv uppgav den 13 maj som sitt födelsedatum då han lämnade mantalsuppgifter till Stockholms stad åren 1899–1908, samt att Boltzius mor själv antecknat den 13 maj i en födelselängd. Insulander menar dock att man till slut enats om den 17 maj som Boltzius födelsedatum (Insulander 1996, s. 61). Skälen härför är inte på något sätt övertygande. 137
