Mitt ämnesval har inget direkt samband med denna min erfarenhet vid mitten av 1960-talet. Hösten 2002 väcktes idén att undersöka Georg Gustafssons liv och verksamhet genom att jag stötte på den stora brevsamling som han lämnat efter sig, en samling på flera tiotusentals förböns- och tackbrev från sjuka människor. Minnena från 1966 väcktes då till liv, men brevsamlingen var den direkta orsaken till beslutet att utforska hans liv och verksamhet. Frågan som måste ställas är: står jag för nära mitt forskningsämne och personen jag studerar? Mitt svar är nej. Fördelarna med att känna kulturen, språket och koderna i en så pass egenartad miljö som den svensk pingströrelse utgjort – möjligen fortfarande utgör – överväger nackdelarna och riskerna. Att ha stått nära det man undersöker, att ha varit en del av det, kan självfallet vara ett hinder för förmågan till och benägenheten för objektiv och saklig granskning. Saklig distans till undersökningens ämne eller föremål är självfallet en vetenskaplig nödvändighet, ett krav. Det kravet kan tillgodoses även då »inifrånkunskap« föreligger, förutsatt att denna kunskap underordnas ett metod- och teoristyrt arbetssätt.
I:3 Sveriges utveckling under Georg Gustafssons livstid – en översiktlig skiss Det svenska samhället förvandlades på ett dramatiskt sätt under 1900talet. Detta innebär självklart att man vid studiet av en företeelse, som uppträdde över en utsträckt tidsperiod under detta sekel, alltid måste ta hänsyn till och söka förstå förändringarnas inverkan på företeelsen ifråga. Uppgiften gäller dels att identifiera vilka förändringar som har relevans för studieobjektet, dels att förstå hur dessa påverkat direkt eller indirekt, på kortare eller längre sikt. Samtidigt är det naturligtvis så att det förändrade samhället, i takt med dess förändring, kontinuerligt ger nya och annorlunda villkor för verksamheter och aktiviteter inom dess ram. Under hela 1900-talet hade vi i Sverige en kyrka, den evangeliskt lutherska, som var knuten till staten med intima band – en statskyrka.8 För andra kyrkor innebar detta en speciell problematik. Frikyrkorna 8
Om definitioner av begreppet statskyrka, och diskussionen om Svenska kyrkan som statskyrka och/eller folkkyrka, se t.ex. Ekström 2003, s. 10–14. 16
