Alla dessa människor hade i sina församlingar fått ett referenssystem, som var frukten av över tid upprepad förkunnelse om helbrägdagörelse genom tron. Detta system innebar att man bar på förväntningar om gudomligt ingripande vid sjukdom. Förväntningarna bekräftades hos dem som kunde vittna om helande eller åtminstone en viss förbättring av hälsostatus. Helandetron fick hos dessa människor en erfarenhetsgrund, en total eller partiell bekräftelse. De som erfor att inget hände, fick ingen bekräftelse – snarare en dementi – och deras förväntningar tycktes ha kommit på skam. Därmed hotades själva referenssystemet, och den förkunnelse som byggt upp det fick sin trovärdighet ifrågasatt.
Hur förhöll sig Georg Gustafsson till det uteblivna helandet? Även om Georg Gustafsson var övertygad om att många fler blev helade än de som skrev tillbaka och berättade det, så kunde han naturligtvis inte undgå att konfronteras med och beröras av alla de besviknas vittnesmål. Hur hanterade han denna problematik? Det direkt ur brevmaterialet utläsbara svaret är: han fortsatte att skriva till och be för dessa människor, gång på gång. På det personliga planet reagerade han starkt inför situationen. Han berättade att han i början av sin tjänst höll på att slita ut sig, därför att han personligen tog på sig ett delansvar för att människor skulle bli bra – och bördan av att de inte blev det. »Jag tömdes helt på mina själskrafter, och insåg då att det inte var möjligt att fortsätta så«, sade han. I det läget bestämde han sig för »att ställa sig utanför det Gud gör«, att mera syssla med vad Gud gjort – i historien och enligt Bibeln – än med vad Han gör eller inte gör i nutid. Därigenom kunde han sluta upp att fundera på vad som skedde eller inte skedde i hans helandejänst, menade han. 589 Georg Gustafsson hävdade att han aldrig trott på eller predikat att utebliven helbrägdagörelse skulle bero på obekänd eller oförlåten synd.590 Helandet är inneslutet i Kristi försoning lärde man inom Pingströrelsen, och Georg Gustafsson avvek inte på den punkten. Allt försoningen rymmer ges som en fri gåva till människan. Det är ingenting man förtjänar eller tar därför att man är en god kristen. Den enda förklaring Gustafsson kunde ge till att vissa människor inte blev bota-
589 Georg Gustafsson i bandad intervju, nr 1. 590 Georg Gustafsson i bandad intervju, nr 1.
182
