V:1 Krigsmärkta årtionden – krigsskugga hela tiden Hela Europa – även Sverige – berördes av Andra världskriget, det stora och långvariga krig som utkämpades åren 1939–1945. Det brukar kallas Andra världskriget trots att det i första hand var ett europeiskt krig, även om Japan och USA drogs in i det och Nordafrika var en av krigsskådeplatserna. Också i Sverige, som slapp att bli ockuperat och endast befann sig i krigets skugga, var dessa år djupt krigsmärkta. Svenskarna påverkades starkt av det som hände inte minst i våra nordiska grannländer. Krigsepoken kan indelas i tre faser, krigets preludier: åren före 1939; krigsåren: 1939 till 1945; samt: krigets postludier: 1945 till 1948. Därefter var det kalla kriget ett faktum – en form av krig som kom att pågå under en period, i tid utsträckt över mer än 40 år. Beredskapstiden innebar att väldigt många svenska familjer konkret berördes av krigshotet mot vårt land. Tusen och åter tusen svenska män kallades in och gjorde tjänst i det svenska försvaret. Till broderlandet Finlands hjälp under »vinterkriget«, valde cirka 8 000 svenskar att tjänstgöra som frivilliga i den finska armén.593 Den osäkerhet som rådde huruvida vårt land skulle dras in i kriget eller inte, återverkade naturligtvis mentalt på folket. Den samlingsregering som formerades i december 1939, och som regerade fram till sista juli 1945, manövrerade framgångsrikt – om än kanske inte alltid så ärorikt – för att hålla Sverige utanför kriget, och därigenom bevara freden och självständigheten. På grund av avspärrningen från omvärlden blev försörjningsproblemen en av huvudsysselsättningarna för denna av Per Albin Hansson ledda ministär. En annan var strävan att öka Sveriges värnkraft genom en omfattande upprustning och mobilisering. Svenska kyrkan och de frikyrkliga samfunden i landet ställdes under förkrigsperioden och krigsåren inför speciella frågeställningar och särskilda förhållanden att hantera. En fråga var hur man skulle förhålla sig till de ideologier som tillskansat sig makten i Italien, Tyskland och Sovjetunionen. Fascismen regerade Italien under Benito Mussolinis ledarskap, och i Tyskland förde nationalsocialismen befälet, efter maktövertagandet år 1933, anförda av rikskanslern Adolf Hitler. Dessutom fanns kommunismen, sedan ett par årtionden tillbaka etablerad som
593 Brohed 2005, s. 167.
185
