Den svenska Pingströrelsens utveckling Den snabba tillväxt den svenska Pingströrelsen upplevde under 1930talet innebar att det omgivande samhällets värderingar alltmer sipprade in i rörelsen. Detta var bland annat en konsekvens av den framgångsrika rekryteringen av den andra generationen, de så kallade »församlingsbarnen«, och av den stora överströmningen från de äldre trossamfunden som skedde. Förändringen av rörelsen var en konsekvens av expansionen – en konsekvens som då den på 1940-talet blev allt mer uppenbar ledde till aktiv kamp inom rörelsen mot »världslighet« och sekularisering.601 Pingströrelsen, med cirka 75 000 medlemmar år 1940, var en mindre folkrörelse. En sådan rörelse rymde naturligtvis en avsevärd mångfald och enskilda variationer. Motsägelsefulla intressen och tendenser fanns rimligen inom denna massa av människor. Samtidigt skedde en förskjutning i rörelsens sociala sammansättning från låg- till medelklass. År 1930 hade folkräkningen visat på en överrepresentation av unga och medelålders kvinnor ur arbetarklassen, medan en sociologisk studie från 1945 visade på betydande inslag av småbrukare inom dess led.602 Pingstvännens socialgruppsidentitet förändrades successivt. Man skulle som pingstvänner fortfarande vara »gäster och främlingar« i samhället och »världen«, men samhället och »världen« fann sig över tid allt bättre tillrätta i pingstvännernas tillvaro. Anpassningarnas och kompromissernas problem, inom rörelsen benämnda med termen »världslighet«, kom därför (som redan nämnts) under årtionden framöver att utgöra ett ständigt återkommande bekymmer, både på lokalplanet och på riksnivån. Tydligt belägg för denna oro var ett par skrifter som Lewi Pethrus publicerade. År 1939 kom Ytlighet – ett tidens tecken, där »skenkristendomen« gisslas och avvisas. Kristendomen har under hela sin historia frestats välja »skenet« framför »verkligheten«, det oäkta framför det äkta och sanna, menade Pethrus i denna skrift. Ett bredare grepp om problematiken kopplade han sedan 1942 i sin första bok med fokus på det samtida samhället, dess kultur och livsstil: I dag lek – i morgon tårar. Tankar kring tidsläget. Pethrus gick till storms mot nöjesindustrin, 601 Stävare 2007b, s. 134, 151–152. – Kölingaredsveckorna tog upp detta problem till
allvarligt samtal både 1941 och 1942. 602 Folkräkningen år 1930, s. 18ff; Thulin 1945, s. 6; Sahlberg 2009a, s. 85; Stävare 2007 b,
s. 133–134. 189
