föreståndarperiod i Jönköping inföll under åren 1929–1937, intar han naturligt nog en framskjuten plats även i Hubertssons framställning. Om Georg Gustafsson och hans livsverk finns hittills ingen forskning. Endast två populärt skrivna böcker av kulturjournalisten Ivar Lundgren; Georg – Herrens revolutionär, från 1975, och Georg – visionären, från 1984. Dessa arbeten, som bygger på Georg Gustafssons egna berättelser, är för det första retrospektiva med ända upp till 50 års tidsavstånd till det som berättas (gäller första boken i synnerhet), och för det andra tillkomna för uppbyggelseändamål. Uppgifter och episoder i dessa berättelser måste genomgående kontrolleras mot samtida källor.
I:5 Uppgiften och avgränsningen Uppgiften i denna undersökning kan beskrivas som tvåledad. Dels handlar den om att skriva Georg Gustafssons livshistoria, och att göra det genom att ställa hans livsverk i en belysande relation till svensk pingströrelse. Dels handlar uppgiften om att förstå och tolka den svenska Pingströrelsen genom att spegla den genom Georg Gustafssons liv och verksamhet. I undersökningen är alltså »reflexiviteten« mellan rörelsen och mannen, respektive mannen och rörelsen, ett primärt intresse. Avsikten är att genom beskrivning, analys och värdering av Gustafssons insats inom den svenska Pingströrelsen, samt genom att undersöka vad som formade, påverkade och förändrade honom, hans förkunnelse och verksamheter över tid kunna blottlägga denna interaktion.20 Det gäller att pröva i hur hög grad Gustafsson var ett genuint exempel på och uttryck för vad svensk pingströrelse var under den period han var aktiv inom rörelsen. Likheter och olikheter mellan det Pingströrelsen officiellt representerade och det pingstpredikanten Georg Gustafsson stod för, skall fokuseras och beskrivas.
20
Ruth Franzén har i en spiritualitetshistorisk artikel om Betty Ehrenborg/Posse diskuterat och tillämpat begreppet »intersektionalitet« i det sammanhanget. För att göra begreppet användbart gör Franzén följande definition av intersektionalitet: »’Inter’ handlar om samverkan och inbördes påverkan och ’intersektionalitet’ om olika identitetsordningar, som samverkar flerdimensionellt i en ständigt pågående dynamik mellan särskiljande och sammanfogning.« Franzén framhåller att det lika gärna kan handla om interpersonell som intrapersonell dynamik (Franzén 2007, s. 170). Det som här åsyftas med begreppen »reflexivitet« och »interaktion« är innehållsligt åtminstone delvis ekvivalent med det Franzén avser. 26
