VII. Tematisk fördjupning: Georg Gustafssons förbönstjänst under 1960-talet
Vi barn fick dela vår pappa med andra människor. Vi rev lakan till bönedukar, mamma strök dukarna och gjorde dem fina – för fina skulle de vara, samtidigt hörde vi pappa ropa till Gud för de sjuka. (Anne-Marie och Georg Gustafssons dotter Margaretha Strömberg i ett tal den 4 september 1979.)1008
Ännu på 1960-talet var tron på och praktiserandet av troshelbrägdagörelse ett centralt inslag i svensk pentekostal spiritualitet, en position som helandetron behöll i ytterligare ett par decennier framöver. Detta påstående finns det otaliga bevis för i Pingströrelsens huvudorgan Evangelii Härold och Dagen under denna tidsrymd. Vad pingstvännerna trodde var att den tjänst som evangelierna i Nya testamentet berättar att Jesus utförde, då han botade människor som var sjuka, var given åt den kristna församlingen att upprepa och vidareföra. 1009 Detta förhållande skulle gälla även vid 1900-talets mitt. Det restaurationistiska uppdraget, att återupprätta den ursprungliga, nytestamentliga kristendomen, inrymde även praktiserande av helande. Således bad man för de sjuka i församlingarna, man smorde dem med olja enligt Jakobsbrevets femte kapitel, och man förväntade sig att Gud skulle bota de sjuka. Helande genom trons bön skulle demonstrera trons giltighet och sanningshalt. Pingströrelsen stod för ett annat sätt att tänka och
1008 Margaretha Strömberg i bandad upptagning från jubileumsfesten vid Georg
Gustafssons 80-årsdag, 1979-09-94. 1009 Denna syn, att den kristna församlingen har uppdraget att upprepa och vidareföra
Jesu helandetjänst, har på senare år ifrågasatts och avvisats av den internationellt välkände engelske pingstteologen Keith Warrington. Han har gjort detta utifrån exegetiskt arbete med i första hand de helandetexter evangelierna rymmer. (Warrington 1999; 2000; 2005) Svensk pingströrelse av idag delar inte denna Warringtons syn, det framgår tydligt av skriften Helande 2005, utgiven av Teologiska nätverket i Pingst. Se även En hel del – om funktionshinder och helande. 315
