totala mängden brev dessa år, mot 20 % åren 1931–1937. De själavårdsorienterade breven var på 1960-talet proportionerligt färre – enbart 6,6 % – jämfört med 11 % på 1930-talet. De mest påtagliga förändringarna är dock att kategorin »övrigt« minskat från 21 % på 1930-talet till 3,3 % åren 1965–1967, samt att kategorin förbönsbrev dessa år ökade till 81 % av hela brevskörden – en siffra som för perioden 1931–1937 endast var 49 %. En rimlig förklaring till den proportionerligt dramatiska minskningen av brev inom kategorin »övrigt« är att det på 1960-talet var bättre tider i Sverige än på 1930-talet, från social och ekonomisk synpunkt. Människor hade tillgång till andra hjälpande kanaler vid behov av till exempel bostad, arbete eller ekonomiska understöd än att vända sig till en pingstpastor. Dessutom torde en del ärenden av denna typ, som på 1930-talet framfördes i brev, på 1960-talet ha uträttats per telefon. Ett antagande, rörande förbönsbrevens ökade andel av den totala brevmängden, kan vara att människor fann det lättare att via brev än per telefon berätta sina sjukdomshistorier och skildra sina fysiska eller psykiska lidanden. Av breven framgår att vissa sjukdomar var särskilt vanliga. Men – precis som på 1930-talet – var det många brevskrivare som inte specificerade vilken sjukdom de led av, varför det inte går att få fram några exakta data. Ordningsföljden bland de mest frekventa av de definierade sjukdomarna var åren 1965–1967 denna: nervsjukdom (154 fall), värk (94 fall), hjärtproblem (91 fall) och cancer (53 fall). Noterbart är att tuberkulos, som var näst vanligast av sjukdomar bland de skrivande åren 1931–1937, endast nämndes ett fåtal gånger i breven på 1960-talet. Det var en sjukdom på väg att helt elimineras i den tidens Sverige. För övrigt är sjukdomslistorna närmast likalydande, vid jämförelse mellan 1930- och 1960-tal.
»Herren min läkare« Det var inte många av de hjälpsökande på 1960-talet som i sina brev uttryckligen deklarerade att man litade på och räknade med Herren som sin läkare. Uttrycket förekommer endast några få gånger. På 1930-talet förekom det uttalat i närmare 300 brev. 1046 Det förhållandet att förbön begärdes visar att tron på möjligheten av gudomlig hjälp
1046 Se kapitel IV:4.3 under rubriken »Herren min läkare«.
333