revolutionära aktiviteterna även ett icke ringa supande och relativt omfattande erotiska äventyr, enligt hans eget vittnesmål. 147 Ur ett annat perspektiv kan trovärdigheten hos berättelsen möjligen ifrågasättas, nämligen utifrån det faktiska förhållandet att det inom den svenska Pingströrelsen alltid gav »pluspoäng« att innan omvändelsen ha haft ett dramatiskt och intressant »syndaliv« att vittna om, eftersom det gjorde skillnaden mellan då och nu, före och efter frälsningen, extra tydlig. Frälsningen som livsförvandling blev på så sätt omisskännligt illustrerad. Men varför skulle Georg Gustafsson skildra sin ungdomstid på detta sätt, då han var drygt sjuttio år gammal och hade sin karriär inom Pingströrelsen bakom sig, om beskrivningen inte ägt grund i verkligheten? Uppgifterna låter sig dessvärre inte kontrolleras genom jämförelse med externa och oberoende källor, då sådana saknas. Några polisrapporter om dessa händelser existerar inte, och de lokala tidningarna skrev inte heller om dessa företeelser, så långt jag kunnat finna.
II:4 Omvändelsen: från politisk revolutionär till karismatiskt utrustad predikant Förstamajfirandet i Värnamo 1917 blev startpunkten för en vändning i Georg Gustafssons liv. Det var en av hans inspiratörer, Kata Dalström, som då talade vid demonstrationsmötet på torget i Värnamo. Förväntningarna var höga hos den unge revolutionären, men han sade sig ha blivit besviken. Besvikelsen gällde mindre den socialistiska agitation Kata Dalström framförde, den var väl inövad och känd av de invigda, utan mer hennes utfall mot religionen. Han uppgav sig ha drabbats av insikten att verklighetsbeskrivningen var falsk, där han stod någon meter från Kata Dalströms talarstol och höll fanan, intensivt lyssnande. Dalström gisslade den officiella religionsutövningen, prästerskapet och dogmatiken. Allt detta såg hon som medel i härskarklassens händer, som verktyg för att hålla arbetarklassen nedtryckt och på plats. Den unge mannen upplevde, berättade han som åldrad man, att hatet hos Kata Dalström blockerade förmågan till saklig analys. Hon
147 Georg Gustafsson i bandad intervju, nr 6; nr 8; nr 11.
59
