och andra byar till personlig omvändelse och tro. Det var en evangelist inom Helgelseförbundet, Emanuel Pettersson, som var huvudaktören i denna väckelse.159
Troendedopet aktualiseras och blir till problem Dopfrågan och brottningen med den, kom att utgöra nästa steg på Georg Gustafssons andliga utvecklingsväg. Läsningen av Nya testamentet väckte frågan hos honom. Och Bibeln skulle ju nu vara hans rättesnöre som frälst. Där tyckte han sig entydigt se att dopet följde efter frälsningen, som en begravning av det gamla, »den gamla människan«. Han påstod sig inte ha talat med någon människa, som skulle ha påverkat honom att tänka i dessa »baptistiska banor«. När han hävdar detta, är avsikten naturligtvis att hävda att »Guds ande« ledde hans bibelläsning och reflexion över det lästa. På vilka vägar de baptistiska impulserna verkligen nådde honom är svårt att fastställa. Vilka impulser fick han under den korta tiden hos Svenska Frälsningsarmén i Värnamo? Vad visste han om baptismen i Småland och Sverige? Vilka tidningar läste han som berättade om baptistiska dop? Om detta går det inte att få någon säker information. Klart är att hans »husorgan« under de aktuella åren, Stormklockan och Brand – i argumentationen mot Pingströrelsen, som förekom i stort sett varje vecka – inte över huvud taget skrev om Pingströrelsens praktiserande av troendedopet.160 Dopfunderingarna mötte motstånd då de blev kända; från föräldrarna, från kyrkoherden i församlingen, från hans gamla skollärare och även från kommunens politiska ledarskikt. I Värnamobygden fanns inga baptister vid den här tiden, åtminstone inte några offentligt kända. Kyrkoherden skrev brev till honom, påstod han, och vädjade om besinning. Vädjan formulerades som en förhoppning om att den bygd som dittills varit förskonad från baptismen, inte skulle drabbas av denna villfarelse på grund av denne unge mans förvillelse. Föräldrarnas reaktion var stark, fadern blev arg och modern förtvivlad, enligt
159 Georg Gustafsson, artikeln »Andens verk i Värnamotrakten« i Sommar 1933, s. 68–
69; Lundgren 1975, s. 89-90. 160 Se Stormklockan och Brand åren 1918–1920. Jag har inte funnit någon artikel som
ägnar doppraxis inom den nya karismatiska rörelsen någon som helst uppmärksamhet. 63
