Den svenska Pingströrelsen på tröskeln till 1920-talet Pingstväckelsen kom till Sverige i slutet av år 1906. Dess första centrum var bland baptisterna i Skövde. 184 Från och med de första månaderna år 1907 fick den förankring på flera platser i vårt land, exempelvis Stockholm, Göteborg, Örebro och Arvika. Kontakterna med den norska huvudstaden Kristiania och väckelsen där var av stor betydelse. Inte minst var förbindelsen med pastor T.B. Barratt (1862–1940) av oskattbart värde. Barratt besökte under några vårveckor 1907 bland annat Stockholm, Uppsala och Göteborg.185 Barratt, som kom att kallas »Nordens pingstapostel« och ibland »Europas pingstapostel«, hade en tjugoårig erfarenhet som metodistpredikant i Norge bakom sig år 1907. Han var ledare för Bymissionen i Kristiania vid tiden för pingstväckelsens frambrott. År 1906 var Barratt i USA på en insamlingsresa för Bymissionens räkning. Resan blev ett misslyckande ur insamlingssynpunkt, men för Barratt själv blev vistelsen i Amerika livsavgörande på ett personligt plan. Han mötte nämligen pingstväckelsen och mottog andedopet – med tungomålstalandet som dess bevis och tecken – strax innan han i december 1906 återvände hem till Kristiania. 186 Den svenska Pingströrelsen däremot började formera sig först ungefär tio år senare. Att hålla isär de båda begreppen pingstväckelsen och Pingströrelsen är av väsentlig betydelse. Pingstväckelsen betecknar – som tidigare nämnts – det upplevelseinnehåll, främst andedopet med åtföljande tungomålstalande och andens gåvor (se 1 Kor. 12), som människor med skilda konfessionella tillhörigheter mottog. 187 Pingstväck184 Ek 1933, s. 11ff.; Sundstedt 1969, s. 194ff.; Bloch-Hoell 1956, s. 71; Sahlberg 2009a,
s. 14, not 3; Alvarsson 2007a, s. 20ff. 185 Alvarsson 2007a, s. 22–34; Sundstedt 1969, s. 194ff., 223ff., 255ff. 186 Barratt 1942, s. 141–156. – Barratt var hösten 1906 i brevkontakt med ledarna för
skeendet vid Azusa Street i Los Angeles, men upplevde sitt andedop i väckelsekretsarna på den amerikanska östkusten samma höst. 187 Sahlberg 2009a, s. 14, 31; Carlsson 1990, s. 27. – Carl-Gustav Carlsson (not 128)
skriver: »Med benämningen pingstväckelse avses det religiösa innehållet, nämligen ’den väckelse som uppkom i Amerika strax efter sekelskiftet, varefter den på olika vägar snabbt nådde även vår världsdel’.« Carlsson tillägger: »Innehållet kan uppenbarligen enligt denna uppfattning inte begränsas till några särskilda församlingar eller samfund, utan är ’överkonfessionellt, starkt alliansinriktat samt icke institutionaliserat’, men ger avgörande bidrag till att olika trossamfund uppkommer eller påverkas«. 71
